Med sitt Stilla Havet gör Elias Eriksson sylvass hybridpop någonstans mellan postpunk och indie. I början av april släpptes debutsingeln “Början på ett slut” och nu står HYMN för premiären av nästa singel och dess video. Inför premiären ringde vi upp Elias. Missa inte Stilla Havet på Klubb HYMN på Debaser Strand på lördag.
Hur kom Stilla Havet till?
– Jag spelade i ett band som hette Boris & The Jeltsins som startade upp för tio år sedan. Vi höll på i ungefär fem år och släppte två skivor. Efter det kände vi oss ganska klara med det och sugna på att göra något annat. Jag började spela i lite olika projekt och någonstans där föddes idén att göra egna låtar.
– Jag har skrivit på de här låtarna ganska länge men de började bli klara för ungefär ett år sen. Då kontaktade jag producenten Max-Måns Wikman och spelade upp några demos. Han blev astaggad så vi bestämde oss för att göra en skiva. Själva inspelningen har tagit rätt lång tid, mest för att det hänt ganska mycket i mitt liv, bland annat har jag blivit pappa. Annars när jag har spelat in så har det varit att först repar man jättemycket, sen går man in i studion och spelar in på en vecka. Men nu fick det ta sin tid, låt för låt. Kanske är det en ålderskrisgrej, att man vill ha den här tiden i studion och inte släppa något förrän det är perfekt. Men mest var det nog omständigheterna som gjorde att det blev så.
“Kanske är det en ålderskrisgrej, att man vill ha den här tiden i studion och inte släppa något förrän det är perfekt”
Vilka musiker spelar på skivan?
– En sak som jag ville göra med Stilla Havet var att inte köra med en bandkonstellation. På skivan har Olle Andersson – som har spelat trummor i alla band jag varit med i – varit med och arrangerat låtarna. Men annars har varje del av inspelningen haft olika musiker. Så det är nog runt tjugo musiker totalt. Om vi tänkte att “här hade det varit snyggt med en Henrik Svensson-gitarr” så ringde vi Henrik Svensson. Det var ett rätt lyxigt sätt att arbeta.
Hur gick det till när du skrev låtarna till Stilla Havet?
– Boris & The Jeltsins var någon sorts försök att behandla politiska ämnen och det ville jag gå ifrån lite. Jag var trött på den stämpeln och att alla intervjuer alltid handlade om politik. På den här skivan ville jag göra något annorlunda. Det började med att jag tänkte att texterna skulle handla om dödsångest och om hur vi hanterar förändringar i livet.
– Men jag brukar sällan börja med texten, när jag skriver låtar så börjar jag alltid med ett riff eller en melodi. Sen försöker jag hitta en känsla, och jag har kanske bara några få ord som jag upprepar för mig själv när jag skriver själva låten. Först efteråt skriver jag texten.
Berätta om låten “En tyst minut”.
– Den handlar om rädsla för framtiden och ovisshet. Om att inte veta vad man ska göra av sitt liv, om att stå vid ett vägskäl. Låten kan såklart tolkas på olika sätt men jag har tänkt mig att vad den handlar om är att antingen släpper man taget och ger upp och så går det utför, eller så släpper man sitt förflutna och går vidare.
“Tanken var att göra något superenkelt där man kommer mig ganska nära”
Hur gick det till när ni spelade in videon till “En tyst minut”?
– Den första videon vi gjorde, till “Början på ett slut”, var ganska ambitiös. Vi spelade in den vid femton olika tillfällen och Henrik Svensson jobbade på den dygnet runt i två veckor. Efter det kände vi att vi ville spela in något väldigt enkelt. Videon till “En tyst minut” var Olle Anderssons idé, tanken var att göra något superenkelt där man kommer mig ganska nära.
Vad har Stilla Havet på gång framöver?
– Det här är uppvärmningen inför skivsläppet i höst. Vi ska ut på turné då så vi kommer nog ta det ganska lugnt i sommar och ladda upp inför hösten. Spelningen nu på lördag är den sista vi har inbokade, sen kör vi igen i augusti.
