5 låtar: Peter Jonasson (Västerbron)

Foto: Alexander Tillheden/Rockfoto

Foto: Alexander Tillheden/Rockfoto

I april släppte Stockholmsbandet Västerbron sitt andra album Till Vilket Pris Som Helst. En skiva som hyllats av recensenterna – med all rätt. På lördag spelar Västerbron (tillsammans med Nightmen och Stilla Havet) på HYMNs klubb i Stockholm. Vi bad sångaren Peter Jonasson välja fem låtar som betyder något för honom.

En av mina allra första favoritlåtar:

– ”Johnny B. Goode” – Chuck Berry. Den här sjöng jag innan jag kunde prata, jag låg på min lilla filt och sjöng ”go go”. Så rent tekniskt pratade jag utrikiska innan jag snackade svenska. Oavsett har den åldrats väl. Energin, hur inspelningen låter och så vidare. När jag blev äldre fortsatte låten att påverka. Fan, jag ville ju vara den där Johnny trots att jag lärde mig skriva och läsa bättre än jag spelade gitarr i motsats till Mr. Goode.

En låt som jag lyssnade på mycket under mina tonår:

– Jag minns när jag lånade Firesides Uomini D’onore på biblioteket i Ödåkra utanför Helsingborg när vi var där och skejtade. Jag lånade den en gång utan att bränna den, men något fick mig att låna om den och göra en kopia, och sen dess har den varit med mig. Så egentligen hela skivan, eller hela Firesides diskografi, men en specifik låt får nog bli ”Happy Porno Living”.

En låt som fick mig att vilja börja göra musik:

Weezer kom in i mitt liv när jag hade blivit tillräckligt bra på att spela gitarr för att skriva vettiga låtar och tiden innan målbrottet gjorde musiken komplicerad. Återigen är det en hel skiva som står i fokus, eller två. Blåa skivan och Pinkerton. ”Say It Ain’t So” är ju fortfarande en fantastisk låt. Även om jag borde ge mer credd till Sator för att jag plockade upp gitarren till att börja med.

Den bästa politiska låten:

– ”Get Up, Stand Up” med Bob Marley är för evigt aktuell. Att påminnas om sina rättigheter och inte bara tyngas av sina skyldigheter är viktigt i det samhället vi lever i för att inte drunkna av krav. Annars är ju allt politik. Även det som inte är politiskt blir politiskt i sin avsaknad av politik.

Den bästa punklåten:

– Det beror på om man ser på punken som rörelse eller musikgenre. Oavsett: ”Jeg Går Idde I Sort” med Gorilla Angreb har allt. Det är något med smutsen, enkelheten, energin och hetsen som sätter sig som en krok i läppen och drar med en till en dåtid i Köpenhamn med husockupationer och allmänt ofog.

Här läser du mer om lördagens KLUBB HYMN på Debaser Strand i Stockholm.