Då var det dags för andra delen i HYMNs serie med spellistor på tema alfabetet. Andy Warhol gjorde en gång en bok med titeln A Is an Alphabet och därför har Krister Bladh letat i sin digitala samling – för att hitta lika många artister som det finns i alfabetet, på varje bokstav.
Vi började med 25 låtar av artister eller band som börjar på Z. Nu fortsätter vi bakåt igenom alfabetet och det dags att publicera listan på Y. Också en svår bokstav, men lite lättare än Z.
Yo la Tengo – “Little Honda”
Yo la Tengo på sitt mest tillgängliga humör. De har tillägnat hela album åt covers, men den här fina Beach Boys-visan gömmer sig på I Can Hear the Heart Beating As One. Brian Wilson som skrev låten ville att gitarrerna skulle låta ”dåligt” och lyckades få till fuzz innan fuzzpedalen ens var uppfunnen. Producenten Gary Usher satte sen ihop ett band som hette Hondells och spelade in ett helt album med Honda-tema.
Young Prisms – “Sugar”
San Francisco-grupp som inspirerats av My Bloody Valentine. De dök upp ungefär samtidigt som liknande bandet Reading Rainbow. ”Sugar” är från deras första album Friends For Now och är behagligt slö. Det verkar finnas flera band i Sverige idag som vill låta så här men misslyckas.
Young Marble Giants – “Credit In the Straight World”
Ett sorgligt nog bortglömt band som spelade postpunk men blickade framåt mot 90-talets indiepop. Extremt många band har gjort covers av deras futuristiska minimalistpop, bl.a. Belle & Sebastian och svenska Action Biker. Pants Yell! gjorde ett helt album i sångerskan Alison Stattons ära. Bandet bildades i Wales 1978 av Statton och de två bröderna Moxham. De spelade senare i andra projekt som t.ex. The Gist, Weekend, Spike och med Louis Philippe.
Yays & Nays – “Gotta Keep Travelin’”
En låt som står ut från resten av det folkbetonade albumet av detta amerikanska band, med sitt psykedeliska sound. Om den funnits på singel hade den garanterat plockats upp av en och annan DJ (mig, i alla fall). Gruppen gav ut albumet själva 1968 och det är därmed omöjligt att få tag på idag.
The Young Idea – “Room With a View”
Ett exempel på s.k. toytown-pop – smått psykedelisk pop som ofta handlar om leksaker, godis eller viktorianska England. Var man riktigt cool gick man säkert runt i färgglada 1800-talskläder på Carnaby Street – à la Sgt. Pepper-omslaget. The Young Idea fick mycket riktigt en hit med en Beatles-cover, men hade flera egna låtar som är värda din tid.
The Yellow Balloon – “Follow the Sunshine”
Ett one-hit-wonder som hade en låt med samma namn som bandet – den känner man ju igen. På b-sidan fanns t.o.m. en baklängesversion som hette ”Noollab Wolley”. Men de släppte faktiskt ett helt album som borde hyllas lika mycket som Pet Sounds. I alla fall om man gillar sunshine pop och har hört namnet Gary Zekley. Denne legendariske producent arbetade förutom med Yellow Balloon med namn som The Clique, Fun and Games och The Mamas & Papas.
The Young Tradition – “Now You Know”
Kalifornisk solskenspop släppt på bolaget Matinée, vilka fick mig att upptäcka indiepop på riktigt. Denna Byrds-iga dänga kommer från deras enda album, som gick på högvarv i mina föräldrars bakgård flera somrar i rad. Kenji, som nu bor i München, spelade in skivan över internet tillsammans med svenske Erik Hanspers, som spelade instrumenten och producerade.
Young Guv – “Living the Dream”
Young Guv eller Young Governor som han också kallat sig heter egentligen Ben Cook och har spelat med kända band som t.ex. Fucked Up. Efter en mängd singlar och EP:s släppte Slumberland äntligen ett album med Young Guv förra året, som nästan ingen uppmärksammade. Det är fyllt av vacker powerpop – kolla även in ”Kelly I’m Not a Creep” som tidigare släppts under namnet Roommates.
Yeah Yeah Yeahs – “Mystery Girl”
Ett namn som alla känner igen, men av någon märklig anledning finns YYY:s debut-EP inte på Spotify. Ja märkligt, eftersom det är det bästa de har gjort. Det kunde till och med ett 15-årigt jag fatta. ”Mystery Girl” kan fortfarande inte få mig att sitta still.
The Young Men – “Go!”
Klassisk garagesingel från Phoenix. Den första av två och på b-sidan hittar vi denna ”egna” komposition, som egentligen är en maskerad cover av The Dave Clark Fives stentunga ”I’m Thinking”. En låt som man annars hade trott att Billy Childish skrivit.
Los Yorks – “El loco”
Det första av två band på listan som tagit sitt namn från den brittiska staden. Dessa Yorks kom dock inte från York utan från Peru. De släppte fyra album och de första tre hade de fantasilösa titlarna 67, 68, 69. ”El loco” är från 1969 och finns med på den fantastiska boxen Los Nuggetz. Rekommenderad för dig som gillar spansk-språkig garage!
The Youth – “You’ve Done Me Wrong”
Mina vänner från Köpenhamn som inte gett upp hoppet om att beat kommer bli populärt igen. Sångaren David (tidigare i David Peter & the Wilde Sect) gav mig denna singel i handen när han var gäst på min Malmöklubb. Ett år senare hade bandet släppt ett album på Dirty Water och turnerat runt Europa. Men deras första singel var inspelad i Lee Thorntons hemliga Grave Cave Studio mitt i mörkaste Kirseberg.
Yo Yo’s – “Crack In My Wall”
Jag har en stor förkärlek för s.k. ”moody” garage och det här är ett utmärkt exempel. En text blir alltid mer intressant om man undviker de mest klyschiga kärleksförklaringarna. Den här låten tycks snarare handla om galenskap och är b-sida till en tonsatt version av Edgar Allan Poes kända dikt ”The Raven”. Kanske dyker den upp i nästa reklam för Skånetrafikens Jojo-kort?
Ye Olde Maids – “Summer’s Dead”
Vi kan konstatera att det vanligaste bandnamnet på Y är allt som börjar med ”young” – det är ju viktigt att konstatera att man är ung och hipp. Men ibland kan det vara coolt med ett bandnamn som börjar på ”old” istället. Det här är en gammal Myspace-upptäckt och på den tiden gick demon ”Summer’s Dead” på repeat. Tyvärr kom den inte med på albumet God Blesses Us, Mother Dresses Us som coola etiketten Art Fag släppte 2009. Wesley Eisold från bandet spelar vanligtvis i Cold Cave.
The Young – Sunburst
Texas-psych från bortglömd debut på Mexican Summer från bara några år sen. Det är såna här band man grämer sig över att ha glömt bort. Efter Voyagers of Legend skrev de på för Matador och släppte senast ett album för två år sen. Det låter större, lite mer Guided By Voices och tyvärr, sämre.
The Yummy Fur – Pink Pop Girls
Det har var Glasgowbandet som egentligen skulle ha blivit stora som Franz Ferdinand. Med sin The Fall-inspirerade punkpop och galna scenshow fick Jackie McKeown och hans band hängivna fans men slog aldrig utanför landet – till skillnad från systergruppen Lungleg (McKeowns syster Jane spelade faktiskt i Lungleg). Det skulle dröja till efter 90-talet, då Jackie bildade 1990s, innan framgången stod för dörren.
Yeah Yeah Noh – “Susie’s Party”
Svårplacerat engelskt band som dök upp efter gitarrpopens återintåg på listorna under 80-talet. En tredjedel Pink Floyd, en tredjedel The Byrds och tredjedel punk/DIY. Texterna var bandets vassaste vapen och vem minns väl inte titlar som ”Bias Binding”, ”Starling Pillowcase” och ”Beware the Weakling Lines”? Ingen antagligen.
Yeah Jazz – “Rain of Crystal Spires”
Har en viss hatkärlek till detta band med det fula namnet. De fanns i mitten på 80-talet och spelade en märklig hybrid mellan indiepop och folkmusik. Ibland funkar dock instrumenteringen, som t.ex. på den här dragspelscovern från A Tribute to Felt.
Yoshié – “Mew mundo e uma bola”
Yoshiés fulla namn är Yoshié Hiragakura – från Japan alltså och inte alls från Spanien. Den här låten är från den första av tre EP:s hon gjort för Cornelius egna skivbolag Trattoria. Den släpptes 1994 och innehåller förutom denna Pélé-cover även en låt av tropicalia-idolen Caetano Veloso.
The Young Ones – “She Won’t Even Let Me In”
Holländsk pop från 60-talet brukar skämtsamt kallas för nederbiet och det blir det nog en del av det i denna serie. The Young Ones släppte denna b-sida 1965 och bytte sedan namn till Chapter II. Låten finns även med på den gruppens enda album. De kan inte ha bytt namn på grund av tv-serien i alla fall, för den kom först på 80-talet (även avsnitt två då).
Yorks – “Figure and a Face”
Inte heller dessa Yorks kom från England, utan från NYC. De gjorde välskriven powerpop av klassiskt snitt, men några fler singlar än denna från 1980 blev det tyvärr inte.
The Youngsters – “I Wanna Be Your Man”
Tungt gungande cover på Rolling Stones-klassikern. Youngsters kom såklart från Brasilien, där man var fullständigt galna i British Invasion-pop. Det fanns t.o.m. ett band som hette The Brazilian Bitles (sic.). Den här låten tycker jag faktiskt är bättre än originalet och vill du ha mer i samma stil finns den på en samling som heter Brazilian Fuzz Bananas.
Yesterday’s Children – “Feelings”
Vi stannar i 60-talet för de sista låtarna. Yesterday’s Children var ett av flera band med detta namn och just de här kom från Long Island. ”Feelings” är med på deras enda singel, släppt på ett lokalt bolag liksom så många andra garageskivor. Ett annat band med samma namn släppte ett självbetitlat album 1969 som inte heller är fy skam.
The Yorkshire Puddin’ – “Ain’t Gonna Love You No More”
Att ta sitt bandnamn från något man kan äta är väl inte en genial idé – men ja, det funkade ju för Cream. Den här hypnotiskt vackra garagesingeln är dock extraordinärt genial. Så pass att du tror du redan har hört den hundra gånger.
Young Blood – “Green Light”
Kalla det new breed, blue-eyed soul eller vad du vill. Den här kioskvältaren, komplett med polissirener, kan få vilket dansgolv som helst att koka. Släppt på Pye, men det fanns även ett skivbolag som hette just Youngblood och släppte musik som denna. Finns bl.a. på That Driving Beat-serien.
