På lördag är det återigen dags för HYMN att ställa till med liveklubb på Grand i Malmö. På scen står brittiska PAWS, men också Malmö/Göteborgs-baserade I Love Your Lifestyle – som tidigare i år släppte grymma albumet We Go Way Back. HYMN fick en pratstund med sångaren och gitarristen Lukas Feurst.
Det var någon som reagerade på att vi i eventtexten till spelningen skrivit att ni är från Malmö/Göteborg och hävdade att Jönköping är rätt ort. Hur är det med den saken egentligen?
– Det är nog inte rörigare än att vi startade bandet i Jönköping där vi alla kommer ifrån ursprungligen. Förutom vår nya gitarrist som är skåning i grund och botten. Nu bor tre av oss i Göteborg och två i Malmö.
Hur får ni ihop logistiken?
– Inga problem. Replokal och bowling finns i både Malmö och Göteborg, så vi brukar köra varannan gång. Det blir dock inte superofta utan bara inför spelning eller inspelning. Det är tråkigt på flera sätt såklart, men också bra för ingen av oss hinner tröttna.
Ni ska öppna för PAWS på lördag – vad har ni för relation till deras musik?
– PAWS äger! Framförallt första skivan. Vi är superglada att få öppna för dem och det ska bli skitkul att se dem live.
Ni beskriver er musik som plinkig emo/pop. Jag antar att emo inte är ett helt oproblematiskt ord att använda många gånger? Hur skulle ni beskriva er musik för folk som inte är insatta i genren?
– Genrer är svårt och just emo kan ju va allt från Elliott Smith till American Football till Tokio Hotel. Som du nämner är det inte helt oproblematiskt att slänga runt med det ordet, så vi har väl funderat på att försöka sudda bort emostämpeln. Jag brukar beskriva vår musik som: “pop med för mycket gitarr och störig sång”.
“Vi har väl funderat på att försöka sudda bort emostämpeln”
När jag såg er live senast slogs jag av hur tekniskt skickliga ni verkade vara. Är det något som ni uppskattar även i andras musik, eller är det viktigast med bra låtar?
– Det är roligt att folk tror att vi är skickliga musiker när alla i själva verket suger, förutom Joel. Det finns en anledning till att hans gitarr ligger så högt i mixen. En bra låt är bara en bra låt. En bra låt med sjuka licks är en bra låt med sjuka licks.
Plattan släpps via ett brittiskt och ett amerikanskt bolag, varför har ni sökt er utomlands? Hur kom ni i kontakt med bolagen?
– Att vi sökt oss utomlands är helt enkelt för att den scen vi verkar inom är mycket större utanför Sverige. Allra störst är den i just USA och Storbritannien. Våra första två EP:s släpptes på olika indiebolag i Tyskland, Kanada, Storbritannien och Ryssland. Det är väldigt vanligt att ha flera skivbolag för att få bättre spridning och göra det lättare rent ekonomiskt.
– När plattan var färdig ville vi försöka hitta något lite större och valde då att skicka den till Dog Knights Production i Storbritannien och de blev peppade. De släppte den på vinyl och digitalt medan NDE Records (USA) gav ut den på kassett och CD. I det fallet var det de som hörde av sig till oss redan ett år innan skivan släpptes. De har även bokat en månads USA-turné som blir av i sommar.
Jag såg att ni har turnerat i Ryssland! Berätta mer!
– Yesbox. Det var 60 % skitkul och 40 % skitjobbigt. Det var vår allra första turné med bandet, så vi blev förvånade över hur peppade alla var. En kille hörde av sig och ville boka en turné på två veckor i Ryssland och Ukraina, och vi trodde väl aldrig riktigt att det skulle bli av. Men det blev det ju till slut! Han skötte vår ryska Facebook-sida och lyckades hajpa oss en hel del, så det dök upp 50-70 pers på flera av spelningarna.
– Det är fortfarande några av de absolut roligaste gig vi gjort. Men körsträckorna var kanske lite för långa och vägarna lite för trasiga, för att åka dit igen och gå jättemycket back. Vi körde sönder vår bil totalt och blev fast mitt i skogen någonstans i Ukraina i flera timmar där knappt någon människa åkte förbi, och kom det någon så pratade de inte engelska. Till slut löste det sig, men vi trodde ett tag att vi skulle få bosätta oss där. Sen träffade vi väldigt många korrupta snutar som vi vid flera tillfällen fick muta med merch.
“Vi körde sönder vår bil totalt och blev fast mitt i skogen någonstans i Ukraina”
“Summer 03” där ni gästas av Julia Ganesh är en låt helt i min smak – kan ni berätta mer om den och vad den handlar om?
– Texten skrevs väldigt slarvigt någon dag innan låten spelades in, så jag vet knappt själv vad jag syftade på när jag skrev den. Kanske något halvlamt om att livet var lite goare när man var yngre. Låten är dock fortfarande min favoritlåt på skivan. Vi frågade helt enkelt Julia om hon ville vara med för att vi tänkte att det skulle bli jävligt nice, och det blev det ju.
Ni har blivit omskrivna på många stora sajter, typ Stereogum och Noisey. Har ni nått så långt i karriären ni vill komma nu eller vad är målet?
– Nej, målet är Pitchfork 8.6. “Best New Music”.
Ryktet säger att ni alltid spelar en cover live – kan ni avslöja vilken det blir den 7 maj? Vilka har ni spelat förut?
– Vi har lirat Rod Stewart – “Young Turks”, Bob Hund – “Nu är det väl revolution på gång?”, The Raveonettes – “Boys Who Rape (Should All Be Destroyed)”, Håkan Hellström – “Uppsnärjd i det blå” och “Do You Wanna Build A Snowman” från den där Disney-filmen. Detta blir tyvärr vår första spelning utan cover på grund av strul med logistiken.
Läs mer om lördagens klubb här.
