Stiko Per Larsson beger sig ut på sin tionde årliga vandringsturné, den här gången med målet att samla in en miljon kronor till SOS Barnbyar.
Idag början han gå från Sundsvall. Den 11 juni är singer/songwritern tillbaka i hemorten Leksand. Däremellan ger han en spelning i varje ort, i utbyte mot mat och husrum. Inträdet är gratis, besökarna uppmanas att istället skänka pengar till välgörenhet. HYMN:s Anton Lindskog ställde några frågor.
Sedan 2008 har Stiko Per Larsson släppt fem album med melodiös folkrock på svenska. Låten “Bröder” har blivit hemmalaget Leksand IF:s officiella hymn. År 2007 gav han sig ut på första vandringsturnén, vilka har blivit ett årligt återkommande inslag sedan dess. I år kommer han att gå 90 mil till fots och avverka 42 konserter under loppet av 40 dagar. Stiko är precis hemkommen från en videospelning i Falun när HYMN ringer upp honom.
Hur föddes egentligen idéen till vandringsturnéerna?
– Det började redan innan jag släppte min första platta. Jag bodde i Stockholm då och harvade runt på stadens klubbar. Konkurrensen var tuff och jag hann bli lite less på att spela på samma ställen hela tiden. Då bestämde jag mig för att göra på ett annat sätt: blicka bakåt mot rötterna och knyta an till folktonen i musiken…
– Jag kom att tänka på vandringsleden som går från området där jag växte upp i Dalarna till Stockholm (den så kallade Dalkarlsvägen). För många år sedan, fram till 1900-talets början, gick folk längs den vägen för att ta sig in till Stockholm och leta jobb. Min idé var att göra samma resa, fast i en musikalisk tappning.
“Min idé var att göra samma resa, fast i en musikalisk tappning”
– Innan jag började med vandringsturnéerna gillade jag inte långpromenader. Det blir som det blir ibland. Nu har det här blivit mitt lilla hörn i musik-Sverige!
I år kommer du att gå från Sundsvall till Leksand. Finns det någon plats längs vägen som du ser särskilt fram emot att besöka?
– Tidigare har jag gått från bland annat Falsterbo men i år har jag lagt upp det på ett lite annorlunda sätt. Det är med tanke på att jag nyligen blivit förälder så att jag kan ha hyfsat nära till hemmet hela tiden. Men jag ser fram emot att uppleva mer av Hälsingland. Det finns mycket starka folkmusiktraditioner där.
Du kommer att gå mellan två och fyra mil per dag under en 40-dagarsperiod. Hur gör du egentligen för att hålla uppe konditionen?
– Man kommer in i det på något vis. Första veckan är det alltid drygt. Man får ont överallt och blir trött på kvällarna. Till slut kommer man in i något slags tillstånd som är väldigt behagligt. Jag tror att människokroppen är skapt för att gå helt enkelt. Att få komma ut och spela och möta nya människor är ju en drivkraft i sig. Och det är såklart även den stora målbilden som är att samla ihop pengar till SOS Barnbyar. Så det finns många morötter om stegen skulle kännas tunga.
Emil Jensen turnerade ju genom Sverige på cykel år 2007. En väldigt tråkig händelse var när han blev attackerad av nynazister i Trollhättan. Har du några liknande negativa erfarenheter från dina promenader?
– Nej men är det sant? Vad hemskt! Jag kommer ihåg när Emil Jensen körde sin cykelturné. Det var samma år som jag gjorde första vandringen. Tidningarna sa bara: “Nej, vi har redan skrivit om en kille som cyklar” när jag ringde och ville berätta om mina gångplaner (skratt).
– En gång när jag spelade ute på Västkusten dök det upp ett mc-gäng som bad mig sluta eftersom de inte gillade musiken. De verkade väldigt bestämda på sin sak så jag la benen på rygg och skyndade mig därifrån. Det passade väl helt enkelt inte för ett tufft bikergäng med vemodig akustisk folkrock. Då var jag rädd men det kan ju inte jämföras med Emils upplevelse.
Du har ju haft en del gästartister med dig på gångturnén. Förra året deltog The Moniker och Anders Wendin på några datum. Har du någon drömgäst om du får fantisera fritt?
– Ja, Art Garfunkel gick ju över USA till fots för 20 – 30 år sedan. Det hade varit väldigt spännande att ha med honom. Jag tänker mig att han nog har fått lite rutin på det här med att gå långa sträckor. Och så har han ju en helt fantastisk röst också.
– Det är alltid en speciell grej att gå ihop med någon annan. Varje människa har ju gjort sin resa. Och när man har gått 30 mil ihop så har man till slut inga hemligheter för varandra längre.
Video från förra året:
