Danska Selvhenter är ett urstarkt och fullkomligt lysande kollektiv som blandar frijazz, punk, ambient och kraut – på sätt och vis går det att beskriva gruppens musik utifrån ännu fler genrer utan att göra ljudbilden rättvisa. Dessvärre missade jag spelningen på Fasching i Stockholm förra veckan och eftersom liveryktet är imponerande kommer jag att gräma mig under lång tid.
Bland influenserna märks bland annat David Bowies Berlin-trilogi, men i en uppsågad och förvrängd version. Albumen Frk. B. Fricka och Motions Of Large Bodies är både skrämmande och fängslande, men med en inramning som är relativt lätt att ta till sig. Det handlar inte om musik som är omöjlig att förstå (även låtarna ligger långt från topplistorna). Sedan går det inte att tycka illa om låttitlar som ”Dødsjazz” eller ”Mos Def”.
Musiken pendlar från oljudsväggar till mer stämningsfulla ljudkulisser, alltid med en nerv som gör det svårt att sluta lyssna. Splittolvan ”From The Top Of My Lungs”/”New Age” tillsammans med The Ex bjuder exempelvis på apokalyptiska stämningar. Musiken är hotfull, men samtidigt vacker. Upptäck ett av vår tids mest spännande atarax deutschland det är försent.
Selvhenter utgörs av Jaleh Negari, Anja Jacobsen, Maria Bertel, Sonja LaBianca och Maria Diekmann.
