HYMN inleder en ny serie med spellistor på bokstavstema. Krister Bladh lyfter fram låtar ur sin digitala samling varken han själv eller någon annan hört på ett bra tag. Det blir en blandning av genrer och nytt och gammalt – ni kan vänta er allt från garagerock och hardcore till indiepop, bossa och progg.
Jag är en sån person som fortfarande har musikfiler på hårddisken. Trots att den inte finns fysiskt på ett analogt medium, finns musiken ändå där fysiskt – på en hårddisk – och det känns på något sätt betryggande. I mappar på min externa hårddisk finns 100 000-tals låtar. Alla låtar från de cd- och vinylskivor jag har köpt tillsammans med massor av musik som inte finns att få tag på kommersiellt.
Jag gillar inte streamingtjänster som Spotify, Apple Music, Deezer, Tidal och liknande. Naturligtvis är det ett perfekt sätt att promota sin musik på och en möjlighet för oss lyssnare att upptäcka sånt man inte annars skulle höra. Men möjligheterna är för många och man orkar inte leta.
Framför allt tror jag inte på idén att ta betalt för tillgång till musiken. Att strömma musik kan liknas vid att låna en skiva av en vän eller lyssna på en platta i en skivbutik. Det kostar inte pengar eftersom det inte sker något utbyte av tjänst eller vara. Betalar man för tillgång betyder det att du betalar precis lika mycket även om du aldrig lyssnar på något. Givetvis kan man ta betalt för digitala musikfiler såsom mp3, men priset bör återspegla att det bara är en approximation av den egentliga musiken, komprimerad till en fil. Just att ingen bryr som om detta är ett symptom på det egentliga problemet – att musiklyssnandet blivit slentrianmässigt.
Det sägs att är att det är onödigt med lossless-format som FLAC eftersom det inte spelar någon roll när man lyssnar på sin laptop eller i billiga hörlurar. Men gör man det försvinner också halva njutningen i lyssnandet. Hör man bara hälften av musiken över tunnelbanans larm blir det också bara hälften så roligt. Går man på en konsert vill man väl inte heller ha halvtaskigt ljud?
Argumenten är många både för och mot streamingmarknaden. Men för mig känns det helt enkelt skrämmande att en privat verksamhet kontrollerar tillgången på musik i en stor del av världen. Jag gillar att ha musiken vid mina fingerspetsar, att kunna bläddra och snabbt hitta det jag letar efter. Sitter jag framför en sökmotor blir min hjärna alltid blank. Just bläddringsfunktioner är undermåliga i många digitala tjänster, som i de flesta fall bygger på att man vill höra det som alla andra (eller smakdomarna) lyssnar på.
Att ha ett arkiv att bläddra igenom är en lyx som är få förunnad, precis som det är med skivsamlingar. Mitt arkiv har tagit form över mer än 15 år och växer ständigt med nya låtar. Det mesta har jag bara lyssnat på en gång, och det är just lusten att återupptäcka saker som ligger bakom idén till den här serien.
Jag kommer bläddra igenom mina mappar från slut till början och göra en lista på 25 låtar med artister och band på varje bokstav. Som man kan minnas från när man lekte bandleken i mellanstadiet är Z och X var de svåraste bokstäverna, så varför inte börja med Z?
Zouzou – ”Ne cherche pas”
I 60-talets Frankrike verkar det ha varit popmusiken som lockade kvinnor i högre grad än filmduken, som i USA. Väldigt många fick chansen att spela in singlar, vilka i de flesta fall marknadsfördes som en slags novelty-musik och hade tokiga texter. I få fall blev de lika fulländade som Zouzous singlar, som själv skrev texten till denna Dutronc-komposition.
Zoser – ”Dark of the Morning”
En psych-singel jag upptäckte tidigare i veckan med ett förbluffande groove. Helt före sin tid och släpptes inte förrän 1971.
Zig Zags – ”Magic”
Zig Zags har jag nämnt på Hymn tidigare. Här är en av de bästa låtarna från deras eminenta debut. Punk från Los Angeles, staden där X kom ifrån. De kommer naturligtvis på nästnästa lista.
Zyklon Beach – ”Fuck Downtown”
Bortglömt band som lätt blandas ihop men Woven Bones eller Rayon Beach. Låter förvånansvärt färskt jämfört med den mesta garage som släpptes i början av decenniet.
The Zippers – ”My Sailor Boy”
Okänd girlgroup-dänga från den stilsättande samlingsserien Where the Girls Are. Den här återfinns på volym 7.
Zebra Stripes – ”Sometime”
80-talstjej med en förkärlek för 60-talet som spelade in en skiva med musiker från garagerevivalgrupper som Miracle Workers och The Unclaimed. Mestadels covers, precis som i April Marchs och Fabienne Delsols fall. Här en version av Gene Thomas ballad från 1961.
Zola – ”Pop-a-nova”
Ett av en drös spanska indiepopband från 90-talet som jag har suddiga minnen av. Den här blandningen av Smiths-gitarrer och bossanova blev bolaget Elefants kännetecken. Kan vi kalla det ”popanova”?
Los Zooms – ”La droga”
Spanskt samlarobjekt på psych-scenen och en av tre singlar bandet släppte 1967-68. Letar fortfarande efter ett original!
The Zakary Thaks – ”Can’t You Hear Your Daddy’s Footsteps?”
Ett av Texas mest kända garageband, för låten ”Bad Girl” då. Den här texten, som handlar om hur det är att växa upp med en våldsam far är 100 gånger mer intressant.
The Zipps – ”Kick and Chicks”
Holländska beatniks som gjorde en låt om marijuana, som gick igenom censuren på grund av ”felstavningen” Mary Juana. Det här spelas fortfarande på dansgolv runt om i Europa.
Zarjaz – ”The Best Thing Onne Two Legges”
Mytomspunnen musiker som bland annat gjort musik under namnet Tronics. Denna EP är full av glampop med trummaskin. Garanterat något för dem som gillar The Monochrome Sets 70-tal. M’Lady’s gav ut två skivor av Tronics-material som tidigare inte funnits på vinyl för ett par år sedan.
The Zoltars – ”Movies”
Charmig garagepopband från USA, som släppte ett ouppmärksammat album på Burger förra året. ”Movies” är den bästa låten och påminner om Comet Gains låt på samma tema.
The Zebras – ”I Quit”
Ett av otaliga indiepopband från Australien, där de frodades långt in på 90-talet. The Zebras, med kopplingar till The Lucksmiths och Bart & Friends, tillhör en senare våg av band. ”I Quit” är från deras mästerliga debutalbum med massor av 12-strängade gitarrer.
Zoo Kid – ”Rock Bottom”
Mittemellan Aztec Camera och dub hamnar den unge britten Zoo Kid, som först dök upp 2010. Han bytte sen namn till King Krule och släppte ett helt album. Under sin uppväxt led han av insomnia och vägrade gå till skolan. Hans riktiga namn är Archy Marshall, och andra plattan kom i eget namn.
Zodiacs – ”Faraway Friend”
Engångsprojekt från Dum Dum Girls och Blank Dogs (Dee Dee och Mike Sniper var ett par vid denna tid om jag inte minns fel). Även medlemmar från Woods och Crystal Stilts medverkar, som ett tecken på att indierockscenen i USA var både mindre och större år 2011. Skivan gavs ut på enkelsidig vinyl i ett extravagant omslag som påminde om Factorys glansdagar och sålde slut innan den kom ut. Dee Dee och Sniper forsatte samarbetet som The Mayfair Set.
Zior – ”Love’s Desire”
Zior var ett amerikanskt hårdrocks/proggband som på deras första album hade med denna psykedeliska floorfiller. 1971 var året.
The Zendix – ”Is There No Peace”
Extremt obskyr garagesingel som inte dykt upp på någon samling än. Intressant att den fick släppas trots att sångaren upprepande skriker ”God is dead” på slutet.
The Zero End – ”Fly Today”
Psych-klassiker från 1968 – den andra av två singlar från bandet. De kom från Oregon och ett exemplar finns på eBay för 285 dollar för den som intresserad.
The Zoot – ”You’d Better Get Going Now”
Grym fuzz på denna australienska singel som getts ut på Rob Baileys samlingsserie Le Beat Bespoke. En minst lika bra version av låten kommer oväntat nog från det grekiska bandet Cinquetti. Hur de fick höra låten är ett mysterium.
Los Z-66 – ”Trying to Get You”
Mest känd på northern soul-klubbar i The Feathers tappning. Flera har spelat in den, men denna spanska version är min favorit. Finns på Sensacional Soul tillsammans med en massa andra pärlor.
Z.Z. Hill – ”Don’t Make Promises (You Can’t Keep)”
Har ingenting med ZZ Top att göra, utan en soulartist från Texas. Han var aktiv över flera decennier och släppte många singlar på Kent, bland annat denna från 1968. Fantastisk låt som kräver en fet plånbok för northern-samlaren.
Zen – ”Please Accept My Invitation”
Holland är ett av mina favoritländer när det gäller musik – både beat från 60-talet och psych från 70-talet. Denna låt av Zen finns på den klassiska serien Pebbles.
Les ’Z’ – ”Pourquoi”
Enda singeln från detta kanadensiska garageband. Från 1969 kommer ”Pourquoi” med ett snyggt solo på slutet. Finns på samlingen O Toi, Beatnik, där jag upptäckt många bra franskspråkiga låtar.
The Zone V – I Cannot Lie
Mesig teenpunk från USA som plötsligt bryter ut i ett smutsigt fuzz-solo. På andra sidan finns en cover på The Tropics finfina ”Black Jacket Woman”. Verkar svår att få tag på och finns inte på någon samling vad jag vet.
The Zombies – A Love That Never Was (demo)
Världens bästa band på Z! Jag älskar nästan deras outgivna låtar mest – de som skulle hamnat på uppföljaren till Odessey & Oracle. Denna vackra ballad spelades in för BBC och återfinns på Zombie Heaven.
