Eskobar – Magnetic

Jag var nästintill besatt av Eskobars debutplatta Til We’re Dead  från år 2000. Låtar som ”Tumbling Down” och ”On A Train” snurrade stadigt i mina lurar. Ända fram till uppföljaren There’s Only Now kom året därpå. Då tog ”Move On” och ”Tell Me I’m Wrong” över stafettpinnen. Senast släppte de en liveskiva som spelades in under förra årets turné. Nu är bandet tillbaka med en rykande färsk platta.

Magnetic öppnar starkt med ”Untrap Yourself” som bjuder på en djup ljudbild med arenadoftande melodi och gitarrer. Redan vid första lyssningen finns det mycket att gilla på den här plattan och ser man enbart till texter är det nästintill omöjligt att utse en favorit. Majoriteten av historierna känns glasklara och de berättas utmärkt genom Daniel Bellqvists röst, som fortfarande är det grundande kännetecknet för bandet.

Musiken är clean pop och lättlyssnad sådan. Och det är när jag hamnar i det sjätte spåret som jag blir totalt fast. ”Minute After Minute” letar sig och hittar genast ett bo, både i text och musik. Likaså gör ”You’re My Choice” som har en fenomenal ingång i Frederik Zälls piano.

 Jag var orolig att bandet skulle leva på gamla meriter hos mig, men de levererar nya intryck genom  plattan, även om man landar i samma Eskobar-känsla som tidigare. Stundtals kan det dock kännas lite för perfekt. Så som i ”Grab Me” där effekter är mer framträdande och man skulle vilja rugga upp kanterna något. Skita ner det en aning. Men det är svårt att bortse från texten som även i den är stark.

Titelspåret kommer näst sist och pianoslingan med de mjukt marscherande trummorna bjuder in. Och med raden “I’m powerless, you’re magnetic. I’m obsessed, you’re magnetic” borde kanske de egentligen ha avslutat plattan. För visst är Eskobars nya skiva magnetisk på många sätt.

[Cargo, 18 mars]

6