Jeff Mills, en legend inom techno och pionjär inom elektronisk musik framförde tillsammans med Malmö symfoniorkester och dirigenten Christophe Mangou ett konststycke med namnet Light From The Outside World under onsdagskvällen på Malmö Lives konserthus.
Genast slås jag av det blandade klientel som skrider in i konsertsalen på Malmö live. Många äldre damer och herrar som, jag förmodar, vanligtvis går på symfoniorkesterns framträdande har även denna kväll kommit hit för att se dessa två världar förenas. Gråa hjässor, kepsar, trendiga frisyrer och sotarmössor fyller snabbt upp konserthallens publikhav. Den unga publik som jag gissar inte kommer hit i samma utsträckning känns peppade och luften är energisk när sista klockslaget slås och dörrarna stängs.
Jeff Mills och Christophe Mangou blir bemötta av applåder som aldrig verkar ta slut när de beträder scenen. Christophe på den upphöjda platsen som dirigent och Jeff vid sina elektroniska instrument.
Jag stötte för första gången på Jeff Mills musik hos en vän, hans många år äldre bror hade precis inhandlat The Bells till sin samling och lirade för fullt inne på sitt rum. Ljudbilden var något jag aldrig hört tidigare.Jag var ung och gick, om jag inte minns helt fel, fortfarande på lågstadiet. Nålen från hans vinylspelare knastrade och ljud som jag aldrig hört strömmade ur högtalarna. Låtarna var förtrollande och annorlunda. Någon vecka senare när jag skulle lämna min kompis hus för att cykla hem sprang hans bror ifatt mig och slängde till mig ett blandband märkt ”technomix” med röd spritpenna.
– Här har du grabben, gå hem och lär dig något nu! sa han kaxigt men övertygande.
Jeff Mills gjorde mig mottaglig för techno och jag sparade det där bandet länge.
Konserthallen är en magnifik plats att genomföra denna genrehybrid på, ljuset och ljudet är över förväntan. Samtidigt går det inte undvika att tänka på hur detta hade kunnat bli i en lokal med stående platser och en mer dansant miljö. Under första delen av konserten upplever jag att publiken inte riktigt har hittat sin plats eller det tempo som en vanligtvis hittar på en spelning. Men när adrenalinpåslag och applåder lyckats sudda ut dessa ramar så får konserten genast mer liv. Vissa åskådare brister ut i lyckorus likt en frikyrklig högmässa när deras favoritlåtar pumpas ut genom salen. Men bästa låt under kvällen, enligt mig, blir ”Amazon” som tillsammans med symfoniorkestern verkligen ger energi och liv till detta samarbete.
Den femtiotvå-åriga Jeff Mills skapar den vision som Malmö stad länge pratat om i samband med skrytbygget Malmö live. Han förenar flera olika världar och skapar en atmosfär i detta finrum som ofta är extremt svårt att uppfylla. Jeff Mills utstrålar passion för musiken och ett möte mellan dessa två pelare inom kultur. Vare sig det handlar om en industrilokal i Detroit eller Berlin, ett konserthus i Paris eller som idag i Malmö så är respekten för musiken och denna pionjär lika stor.
