Savages – ett liveband med full kontroll

Foto: Tom Hines

Foto: Tom Hines

I januari släpper Savages äntligen Adore Life – uppföljaren till det hyllade debutalbumet Silence Yourself. Efter skivsläppet ger sig bandet ut på en turné som i mars tar dem till Malmö och Stockholm. Vi ringde upp bandets trummis Fay Milton.

Savages debutalbum var ett försök att fånga hur bandet lät live. Det mesta spelades in live i studion, med alla medlemmar i samma rum. Men på den nya skivan arbetade bandet på ett helt annat sätt.

– På den första skivan var det viktigt för oss att lyckas återskapa känslan och energin från våra livespelningar, säger Fay. Men den här gången oroade vi oss inte för det. Vi har spelat så mycket live tillsammans de senaste tre-fyra åren att det är inbyggt i oss, det sitter i muskelminnet.

– Så istället för att fokusera på att återskapa det vi gör live så har vi kunnat fokusera på varje del för sig, varje instrument för sig, och verkligen experimentera. Utforska vad vi kan göra med varje instrument. Vi började med att spela in tillsammans och skapa låtarnas konturer. Sen arbetade vi med varje instrument för sig för att fylla i detaljerna, färgerna.

Hur gick ditt eget utforskande till?

– Alla vet hur ett rockkomp låter. Med trummor finns det massor klichéer som man kan falla in i, och det är väldigt kul att försöka undvika dem. Man kan såklart använda dem när det passar, men det är lätt att det blir för mycket. Att försöka spela trummor på andra sätt än de typiska är en av de roligaste sakerna med att arbeta fram hur trummorna ska vara i en låt.

Foto: Viktor Wallström/Rockfoto

Foto: Viktor Wallström/Rockfoto

I januari i år spelade Savages nio olika konserter i New York. Konserterna bestod till stora delar av helt nytt material, det material som skulle komma att bli Adore Life. Tanken var att testa materialet live innan man spelade in det, att se vad som funkade och inte funkade.

– Vi kände att vi var tvugna att spela låtarna live innan de kändes klara, säger Fay. Och varför inte New York? Vi satt i ett café i London när vi kom på det här med New York, och det kändes som ett skämt då, vi skrattade åt det. Men skivbolaget fick det att funka.

– Vi var ute på kvällen och spelade låtarna, och sen träffades vi i studion dagen efter för att jobba med dem. Vissa låtar förändrades mycket efter att vi testat att spela dem live. Och vissa låtar strök vi helt, eftersom de inte fungerade live.

”Alla låtarna på den första skivan är skrivna för att spelas live”

Hur viktig är liveupplevelsen för er som band?

– Vi har alltid främst varit ett liveband. Alla låtarna på den första skivan är skrivna för att spelas live. Vi har olika setlist varje gång vi spelar, vi anpassar den efter lokalen och atmosfären. Innan vi börjar så försöker vi alltid få en känsla för hur konserten kan bli.

– Jag älskar när vi får folk att röra sig. Man ser dem i början av konserten på ena sidan av rummet, och på slutet av konserten märker man att de är på andra sidan. Bara för att de har dansat, festat, rört sig.

Ett tag brukade Savages sätta upp skyltar på sina spelningar där de bad publiken att inte filma med sina mobiler. Filmandet förstörde enligt bandet liveupplevelsen, både för bandet och publiken.

– Eftersom ingen tar fram mobilerna på våra spelningar längre så sätter vi inte upp de där skyltarna numera. Jag vet inte om det är att folk lärt sig att inte göra det på våra spelningar, eller om det är så att folk har slutat göra det på spelningar överhuvudtaget. Många musiker har ju gått ut och klagat på det. Förhoppningsvis var allt det där filmandet en trend som är på väg att försvinna.

Foto: Colin Lane

Foto: Colin Lane

När började du spela trummor?

– Jag började som barn, jag lärde mig percussion genom att spela i en orkester. Jag sysslade med orkestermusik, den sortens grejer, tills jag började på universitetet. Då började jag spela gamelan, musik från Indonesien och Bali, världsmusik. Det var långt senare som jag bestämde mig för att testa att spela med ett vanligt trumset. Och då lärde jag mig det själv.

Finns det någon trummis som har haft stort inflytande på hur du spelar?

– Hmm, alltså ja. Men det var en vän, och han gick bort, så jag brukar inte vilja prata om det. Men han var en fantastisk trummis. Och en väldigt varm och kärleksfull person. Så ja, han har influerat mig mycket.

”Det krävdes en hel del för att inte lyssna, för att inte låta sig pressas till att göra saker som vi inte ville”

Tidigt i karriären blev Savages kontaktade av en mängd olika stora skivbolag som ville signa bandet. Men bandet valde bort de stora skivbolagen och gav istället ut musiken på sångerskan Jehnny Beths eget bolag Pop Noire.

– Det var viktigt för oss att själva behålla kontrollen. Vi hade en massa människor som slet i oss, som sa åt oss vad vi borde göra. Som sa att det var en massa saker som vi måste syssla med om vi någonsin skulle komma någon vart. Det är lätt att dras med. Det krävdes en hel del för att inte lyssna, för att inte låta sig pressas till att göra saker som vi inte ville. Nu har vi ett bra team, människor som vi litar på. Men den där kontrollen är fortfarande viktig för oss, och vi låter ingen annan bestämma över oss som band.