The Land Below är namnet på malmöbon Erik Lindestads senaste musikprojekt. Lindestad som tidigare är känd från den elektroniska drömpopduon Wild At Heart testar nu vingarna och går solo. Imorgon släpps det självbetitlade debutalbumet The Land Below.
Debutplattan är långt ifrån en chockerande musikalisk utveckling för Erik Lindestad. The Land Below är solklar drömpop från början till slut, varma lo-fi beats och repetitiva textrader utgör grunden i albumets tio låtar. Den drömmigt svävande rytmen i kombination med texternas existentiella karaktär gör att plattan blir nästintill filmisk, och växer på en för varje lyssning.
Redan tidigare i år släpptes två låtar från albumet, ”Don’t Trust The Rain” och ”All The Way Back Home”. Den sistnämnda är också plattans starkaste spår och har en hook som fastnar direkt.
The Land Below genomsyras av en trolsk känsla som sveper med en. Balansen mellan vemodiga och peppiga influenser fungerar fint utan att bli varken överdriven eller klyschig. Framförallt i den klassiska drömpop-låten ”Once Again” som påminner mig om att det faktiskt kommer en vår där framme – något som kan vara bra att minnas nu när vintermörkret sveper in oss som värst.
Triumfkortet för The Land Below är Lindestads egen mjuka röst som känns nästintill skapt för genren. Överlag är debuten välarbetad, snygg, genomtänkt och även lite lite tråkig då steget från Wild At Heart är minimal. Det är faktiskt svårt att skilja dem åt, vilket å andra sidan inte behöver vara en dålig sak eftersom ursprunget är riktigt bra. Men ur en nyskapande vinkel skulle det inte skada om The Land Below vågade ta ut svängarna lite mer.
Erik Lindestad har bevisat att kan det här, och att han gör det väldigt bra. Förhoppningsvis vågar han sig ut på djupare vatten till nästa skivsläpp.
[Hybris, 4 december]
