HYMN testar: Guitar Hero Live

index

Flera decennium har varit vigda åt gitarrgudarna. Dessa stjärnor, som gjort saker med ett instrument som varit så minnesvärda att de gått till historien.

Pete Thownshend, vars gitarrspelande var så hysteriskt att han vid ett tillfälle skickade upp gitarren i taket, råkade ha sönder den, och tack vare publikens jubel föddes traditionen om att avsluta en lyckad spelning med att just ha sönder gitarren.

Eller Jimi Hendrix, som vände upp och ner på en högerhänt gitarr för att kunna spela på den, eftersom han var vänsterhänt och för fattig för att köpa en vänsterhänt gitarr, men ändå lyckades med konsttycket att gå till historien som en av de främsta gitarristerna.

”Undertecknad var själv en av dessa dårar som hellre knäckte en öl framför TV-skärmen”

Och Eric Clapton, som gjorde den akustiska gitarren cool. För att bara nämna några. Ja, för jag kan hålla på och rabbla gitarrgudar hela natten om ni inte stoppar mig nu.

Hur många jag än rabblar, så fick de alla en ny utmanare på tronen för ett par år sedan. Året var 2007 och den nya generationen, den så kallade Youtube-generationen, fick några nya gitarrhjältar att avguda. Spelet hette Guitar Hero, och via en plastgitarr, med fem färgglada knappar, samlades plötsligt kidsen framför datorskrämen för att ta del av TV-spelsnördar som knappade sig genom den klassiska efter den klassiska rocklåten i en faslig fart.

Förfesterna var roligare än utgången. Undertecknad var själv en av dessa dårar som hellre knäckte en öl framför TV-skärmen, medan han frenetiskt lät fingrarna vandra över de färggranna knapparna, lekte rockstjärna, och sket fullständigt i det sprudlande uteliv som skedde utanför den sunkiga lägenheten borta på Värnhem.

Och hade det inte varit för den musikaliska kompisen, den riktiga gitarrsten, som en kväll betraktade oss framför TV-skärmen när vi jobbade på att sätta en låt på 100 procent, på svårighetsgraden extreme, tog en lugn sip på sin öl innan han dödade stämningen totalt och sa: ”Det där kan jag spela på en riktig gitarr” – så hade vi kanske stått där än idag.

”Att plinka på en plastgitarr var lika utdött som hårdrocken själv, och vi ägnade det inte en tanke”

Ungefär där, eller också i samband med den usla uppföljaren DJ Hero, så dog Guitar Hero ut. Att plinka på en plastgitarr var lika utdött som hårdrocken själv, och vi ägnade det inte en tanke.

Tills nu.

För vare sig vi saknat det eller ej, så är det tillbaka, i en upphottad version, under namnet Guitar Hero Live, och med en helt ny plastgitarr till råga på allt. Och samtidigt som det är som om tiden stått stilla, så är det som om vi glömt allt, och åter kastar vi oss framför TV-skärmen och glömmer allt vad den riktiga verkligheten innebär. Att för en kväll låtsas vara rockstjärna slutar nämligen aldrig bli roligt.

En av Guitar Heros tidigare brister var att det var för svårt för nybörjaren, som aldrig ens rört en riktig gitarr, och för lätt för den som nött låtarna på svåraste svårighetsgraden ett tag. Båda dessa grupper kan känna sig tillfredsställda av den här versionen. Med den nya gitarren, innehållandes sex knappar (nu endast i färgerna vit och svart), blir det roligt enkelt för den som bara vill leka för stunden, och fruktansvärt utmanande för den som tänkt bli en inbiten Guitar Hero-spelare på högre nivåer. Och även om logiken kring knapparna haltar jämfört med en vanlig gitarr så känner man en enorm lycka när de påhittade riffen sitter.

”En av Guitar Heros tidigare brister var att det var för svårt för nybörjaren, som aldrig ens rört en riktig gitarr”

Men tjusningen med den nya versionen sitter egentligen inte i att sätta låtarna, det sitter snarare i allt runtomkring. Till skillnad från de tidigare versionerna, där en spelat inför en animerad och platt publik, så lever denna upplaga verkligen upp till sin titel genom att den just fångar känslan av att spela live.

Genom att placera en Go Pro-kamera på någon med en gitarr i famnen har skaparna filmat fiktiva spelningar med ett fiktivt band, och en fiktiv publik, fast med riktiga skådisar, som genom en riktigt cool regi faktiskt skapar en autentisk känsla av en riktig livespelning. Med den fantastiska detaljen att publiken jublar när en spelar bra, och buar när en spelar dåligt. Till och med ens bandmedlemmar integrerar med en i det att de tittar argt mot en när en missar en ton.

Kanske är det för att en blivit äldre, men att befinna sig på en påhittad scen, på en påhittad festival, lirandes på Mumford & Sons-låtar tillsammans med bandmedlemmar klädda i hippiekläder från H&M:s Coachellakollektion, inför en jublande publik – det är en perfekt verklighetsflykt i höstmörkret. Det är förmodligen också det närmsta en kommer att någonsin stå på en stor festivalscen i livet. Och antagligen är det också den känslan som gör att Guitar Hero lyckas pricka så rätt den här gången.

”Lägg därtill på en låtkatalog som innehåller allt från klassiska rockartister till mer bisarra alternativ”

När en tröttnat på att lira inför ”publik”, kan en också navigera sig in i Guitar Heros onlineläge, standard i TV-spel numera, och lira en mängd låtar, vars musikvideos streamas live på olika genrebestämda kanaler. Lite som en hommage till MTV, medan en tävlar mot folk runtom i världen i att komma högst upp på highscore-listan. En tämligen kul nyhet, även om den inte konkurrerar ut den egentliga grundpelaren i charmen med Guitar Hero.

Nämligen: Det sociala. Att åter kunna dricka bärs och sluta upp kring TV:n tillsammans med vänner och turas om i att försöka överträffa varandra. Att kunna skratta hånfullt åt min käre kollega och vän Filip när han missar en ton och får sitt självförtroende krossat av publiken som skriker ”You suck” åt honom. Att själv för en sekund tro sig vara så bra att en vågar ta ut svängarna och slänga gitarren över ryggen medan en spelar sönder ett gitarrsolo. Lägg därtill på en låtkatalog som innehåller allt från klassiska rockartister till mer bisarra alternativ som Skrillex och Rihanna, och vi har en kväll som passar allas musiksmaker.

Så ifall vi inte ses i utesvängarna den kommande tiden. Nu vet ni varför.

Mer minnen om Guitar Hero och det nya spelet i sig kan ni höra i senaste avsnittet av Festivalpodden HÄR.

Lyssna på alla låtar som är med i spelet nedan:

8