Självklart slog Madonna publikrekord med 40, 557 fans på plats. Hon underhöll oss som den popdrottning hon alltid kommer vara, hon förförde oss, hon frestade oss, hon lockade oss. Men framför allt påminde hon oss om vad frihet är, vad glädje, vad kärlek kan göra med oss och med världen.
Efter halva Rebel Heart-showen stannar hon nämligen upp. Med märkbar sorg i rösten berättar hon att det inte var självklart att den första Stockholmsspelningen någonsin skulle genomföras. Terrorattackerna i Paris dagen innan sänkte sig som ett mörker över alla, även henne. Hon ville ställa in spelningen, för hur skulle hon kunna sjunga och dansa när offrens anhöriga grät. Men det är precis det terroristerna vill. Att vi skräms till tystnad, så hon tänkte om, berättar hon.
”But then I thought to myself, why should I give that to them? Why should I allow them to stop me? And to stop us? I’m enjoying freedom. All the places where people were killed, were places where people were having fun. People were enjoying themselves, eating in restaurants, dancing, singing, watching a soccer match. These are freedoms that we take for granted, of course, and we must not. But they’re freedoms that we deserve. We work hard, we deserve to have fun, and there is no one in this world that have the right to stop us from doing what we love.
Another important point that I want to make is that, yes, there are people who have no respect for human life. And there are people that do atrocious, degrading and unforgivable things to other human beings. But we will never, ever, ever, change this world that we live in if we do not change ourselves. If we do not change the way we treat one another on a daily basis. The way we change the world is the way we treat each other on a daily basis in the simplest ways. This is the only thing that will change the world.
Only love will change the world. But it’s very hard to love unconditionally. And it’s very hard to love that which we do not understand. And that wich is different than we are. But we have to. Or this will go on and on for ever”.
Och så ber hon oss 40, 557 rörda och berörda att sänka våra huvuden under en tyst minut till minnet av de dödade. Hon tackar oss, torkar försiktigt sina tårar och ber att vi alla sjunger nästa bön tillsammans. När ”Like a Prayer” tonar ut, finns det inga ord för Madonnas storhet, som artist och som medmänniska, och den kraft hon utstrålar och besitter. Och hon vet att hon spelar roll, att det hon säger spelar roll.
Madonna är mycket för många och allt för mig. Hon är dekonstruerar, hon avdramatiserar, hon erotiserar. Hon är precis den hon vill vara. Hon är ett objekt och hon är ett subjekt. Hon tar vad hon vill ha, för hon är frihet. Och den 14 november 2015 påminner hon oss alla om att vi alla har, och måste kämpa för, friheten att vara ett rebelliskt hjärta.
Arkivbild 2012.
