Mogwai – Central Belters

Mogwai firar 20 år som band med att släppa trippelskivan Central Belters. De två första skivorna är en kronologisk best of-samling som startar i första skivan Ten Rapid från 1997, och fortsätter fram till fjolårets Rave Tapes. Jag har ingen aning om hur gallringsprocessen i bandets gedigna diskografi har gått till, men det är överlag ganska jämnt övervägt vilka låtar som får vara med. Låtar från skivorna som Mogwai släppte under sin musikaliskt mest fokuserade period mellan 2006 och 2011; Mr Beast, The Hawk Is Howling och Hardcore Will Never Die, But You Will får mest speltid, men oöverträffbara låtklassiker som ”CODY”, ”Hunted By A Freak” och ”Mogwai Fear Satan” bockas också av.

Problemet med samlingsskivor överlag är att låtarna lyfts ur sitt ursprungliga sammanhang, och detta blir extra påtagligt på Central Belters. Här kan låtarna inte luta sig tillbaka på den överhängande tematiken och ljudbilden från albumen, och exempelvis en låt som ”The Sun Smells Too Loud” framstår som ganska svag jämfört med många av de andra mästerverken. Däremot på The Hawk Is Howling som den är tagen från så är den ett välkommet syreintag i mitten på skivan. Detta resulterar i ett, om inte spretigt, så lösryckt intryck. Jag vill dock påpeka att detta mer är en kritik mot samlingsskivor som fenomen, och jag har svårt att se att Mogwai skulle kunna göra det här släppet bättre.

Skiva 3 är desto mer intressant då den bjuder på mer obskyrt material. Här får vi bekanta oss med låtar från filmsoundtrack, b-sidor, splitsinglar och turné-EP:s. Nämnvärda är svepande ”Half Time” från den fantastiska filmen om Zinedine Zidane som jag rekommenderar å det varmaste till alla som har något sånär intresse för film och musik. Mogwais musik gör sig väldigt bra som soundtrack, och musiken till den hyllade franska tv-serien Les Revenants finns också representerad här. En annan pärla från skiva 3 är ”Devil Rides”, tagen från EP:n Batcat från 2008, där legendaren Roky Ericssons sånginsats det bästa som hänt musikhistorien sedan mikrofonen uppfanns.

Sammanfattningsvis är skiva 1 och 2 på Central Belters ett tvärsnitt som gör sitt jobb: att presentera en sammanfattning av bandets karriär, men inte så mycket mer. Tredje skivans djupdykningar i raritetsarkiven höjer dock det slutgiltiga betyget.

[Rock Action, 23 oktober]

7