I helgen brakar femte upplagan av Glasgows Double Sight Weekender loss. Jag ska dit för att dansa, spela lite skivor och se flera fantastiska band. Ett av dem är albumaktuella The Magnetic Mind, som jag har stämt träff med på lördag. Då spelar de på McChuills i Glasgow tillsammans med engelsk/svenska sensationen The See See. Ytterligare ett band som spelar under helgen är skotska frankofilerna Les Bof! som ställde in förra året.
The Magnetic Mind har redan spelat på weekenders i hemstaden London och i Brighton och förväntningarna var stora på debuten The Magnetic Mind Is Thinking About It som släpptes av Heavy Soul nu i september. Med sångerskan Ellie Foden i spetsen för de onekligen tankarna till stora namn på 60-talet som Jefferson Airplane och Shocking Blue, men bland influenserna på skivan märks tydliga spår av obskyra San Francisco- och L.A.-band som The Rose Garden och The Love Exchange.
Det är egentligen skrämmande hur likt dåtidens pärlor de låter – framför allt tänker jag på Jan Ashton som spelade i banden The Mojo Men och The Vejtables. Liksom dem har The Magnetic Mind den perfekta blandningen av stämsång, brummande orglar och klingande 12-strängade gitarrer. Lägg till det bländande fuzztone på låtar som ”In Silence” och titelspåret, och du har en skiva som är bättre än till och med än förra årets Sun Structures av hyllade Temples. I år skulle de kunna jämföras med Pearl Charles, som Hymn skrev om i juli, men Magnetic Mind har tagit sig till en helt annan musikalisk nivå.
På Double Sight kommer The Magnetic Mind att passa in som fisken i vattnet. Det är den enda festivalen i världen som gjort sig känd för att fokusera på lysergisk garage och psykedelia. Visst har varannan storstad sin egen ”Psych Fest” idag, men dessa känns mest som en ursäkt för långhåriga unga män att träffas och röka en joint. Musiken har oftast mycket lite att göra med 60-talets starka låtskrivartradition och karismatiska sångare. De band som kallas psych i dagens musikpress är till största delen ett avkok av Brian Jonestown Massacre med större enformighet och texter man ska vara glad för är gömda i en grötig mix.
Det som utmärker besökarna till Double Sight är den jämnare könsfördelningen och den tid och stolthet man lägger i klädstilen. Det är helt normalt att komma till Double Sight som medelålders kontorsråtta, byta om till en färgsprakande outfit och släppa loss på dansgolvet. I år kommer som brukligt Rob Bailey (Mousetrap, Le Beat Bespoke) och Paddy & Sarge (Dr Crippen’s Waiting Room) för att förgylla festivalen, tillsammans med en ung DJ från Barcelona vid namn Edu Lazaro.
Double Sight startades av Holly Calder och Sarah Quinn Waddell, som tidigare drev Glasgow-klubben Eyes Wide Open. Tillsammans med de andra residenterna har de lyckats göra festivalen till en succé och en helg som många bockar av i kalendern redan ett år innan. Det billiga priset, den välkomnande publiken och de vänliga arrangörerna gör det omöjligt att inte känna sig hemma redan första gången man är där. Jag skriver första, för nästan alla som varit på Double Sight återvänder.
Läs mer om Double Sight ’15 på Facebook.
Nästa år blir det även Double Sight i Tokyo.
Lyssna på Double Sights sampler på Mixcloud.
Lyssna på Edu Lazaros mixtape på Mixcloud.
