POPAGANDA: James Blake låter musiken tala

Att James Blake är en av de mer populära utländska bokningarna på årets Popaganda är lätt att förstå med tanke på festivalens målgrupp och placering. På Södermalm där huvudstadens trendkänsligaste invånare oftast befinner sig är hans introverta lek med ljud lika lätt associerad och träffsäker som en psalm i en kyrka.

För i vad som nu är den sista spelningen på en avslutande turnévända för den två och ett halvt år gamla skivan Overgrown visar den tjugosexårige britten att även om vissa låtar är tidlösa så känns den skivan utagerad. Något som han själv bekräftar under spelningen och berättar att förhoppningsvis när han är tillbaka nästa gång så kommer det vara med ett helt nytt material. Det är en tystlåten man som med enkel scenografi ger en festivalspelning som de flesta är glada över. Det är en konst att tillfredsställa en festivalpublik där musikerna på scenen sitter ner under hela speltiden, men James Blake och hans två vänner gör det enda rätta i att låta musiken tala. Han kan lugnt och tryggt luta sig tillbaka mot klassiker som den festivalvänliga ”Retrograde”, Feist-covern”Limit to your love” som han gjort till sin egen nu, Bon Iver-samarbetet ”Fall Creek Boys Choir” och den fina ”The Wilhelm Scream”.

Det hela blir en bra nedvarvning mellan festivalens övriga höga puls. Här blir det känslor som kryper sig in under skinnet, bultar mot bröstkorgen och en bas som blåser ut varenda vaxpropp som kan befinna sig i Eriksdalsbadets område med omnejd.