Amy: The Girl Behind the Name

687883034_4149665937001_amy-trailer

Vem var egentligen Amy Winehouse? De flesta som inte satt sig in i hennes liv skulle antagligen säga att hon var tjejen med en fantastisk sångröst som kastade bort allt genom att fördärva sig i det i alkohol- och drogmissbruk som i slutändan tog livet av henne.

Det här är något som regissören Asif Kapadia försökt att förändra på genom filmen Amy: The Girl Behind the Name. Detta genom att återge en tydligare bild av vem Amy Winehouse egentligen var. För det som många lätt glömmer när det kommer till kändisskap är att kändisar också är människor i grund och botten.

Filmskaparen Kapadia har försökt att täcka in så många berättelser som möjligt från Winehouses närmaste vänner och de som jobbade med henne. Han ville få med så många personliga upplevelser som möjligt i filmen. Ur detta pusselläggande får vi en bild av en kvinna genomgick ätstörningar, kärleksproblem och inte minst föräldrarnas skilsmässa vid ung ålder.

Just skilsmässan är något som Winehouse själv kallar för ”det svåraste som hon upplevt” och som satte spår i hennes förhållningssätt till fadern och i hennes egna relationer. Hon kunde göra allt för sin pappa i rädsla att förlora honom igen och trots att det påpekas upprepade gånger under filmen från flera inblandade att hon var en viljestark person, så fanns det inga gränser för vad hon kunde offra för att vinna hans affektion. Som exempelvis när alla av Winehouses närmaste vänner insåg att hon behövde få hjälp för sitt missbruk, då var det faderns nekande som blev sista ordet när hon frågade honom om hon behövde skriva in sig på rehabiliteringshem. Något som slutade med att hon sade nej till det och händelsen blev till innehållet i låten ”Rehab”.

De flesta av oss som på avstånd läste texterna och lyssnade på hennes musik visste inte hur mycket sanning som fanns i de texter som Winehouse skrivit ner. Vi får med filmen en närmare inblick i vad som måste ha varit så uppenbart för hennes närmaste vänner som gång på gång försökte hjälpa Winehouse, men som en efter en tvingades ge upp. Antingen för att de inte klarade av att se hur hon hjälplöst drevs djupare och djupare ner i missbruksträsket eller hur musikbranschens maskineri slet henne från dem med sina hårda nypor.

Foto: Emma Svensson/Rockfoto

Foto: Emma Svensson/Rockfoto

Efter den ökande popularitet som kom med framgångarna av albumet Back to Black växte också kraven och i den engelska paparazzikulturen flockades gamarna fler och fler i väntan på nästa säljbara felsteg av stjärnan. Det hela blev likt en karusell som hela tiden ökade i hastighet och det var bara en tidsfråga innan den skulle kasta av Winehouse i den stegrande hastigheten och låta henne falla handlöst mot döden. Utan varken fallskärm eller skyddsnät.

Mycket av filmens innehåll är från egenfilmat material och vi får vara tacksamma att Amy Winehouse och hennes vänner tidigt anammade det som många idag tar som en självklarhet – att dokumentera och filma sitt liv, från de mest alldagliga händelser till livets finaste stunder.

Vi får följa Winehouse från tonåren där hon firar en kompis födelsedag i en trappuppgång genom en skakig videokamera, till akustiska spelningar bakom stängda dörrar på skivbolagskontor och privata semesterfilmer där Winehouse får vara den där glada spralliga tonåringen igen utan allmänhetens fördömande ögon och tabloidernas jakt på nästa rubrik för att sälja lösnummer.

Det är bilderna där glädjen är så genuin att det syns klart och tydligt i hennes ögon som finns kvar på näthinnan efter filmen. När hon är ung och berättar att hon bara är en tjej som vill sjunga jazz inför en liten publik, när hon vinner en Grammy hemma i London bland nära och kära och hon tappar andan, eller när hon nervöst går in i studion för att spela in en duett med Tony Bennett som var en av hennes största idoler.

Dessvärre innehåller filmen flera tragiska delar som hela tiden bär på en överhängande känsla om att allt kommer att gå åt skogen. Men ingen kunde eller ville stoppa den oundvikliga tragedi som innebar att Amy Winehouse blev nästa stjärna att träda in i den ökända och inte så smickrande ”27 Club”.

Filmen har premiär på svenska biografer imorgon, fredag 17 juli. Dessutom är det då öppning för fotoutställningen Amy – The Girl Behind the Name på Galleri Movitz i Stockholm där bland annat Rockfoto-anslutna fotografer deltar. Mer info här.

8