Jamie xx visar upp albumets hela färgskala

Arkivbild: Jamie xx. Foto: Niklas Axelsson.

Arkivbild: Jamie xx. Foto: Niklas Axelsson.

Jamie Smith är en av de allra mest hyllade och eftertraktade producenterna för tillfället. Efter att ha stått längst bak på scen som en del av det kritikerrosade bandet The xx har den 26-årige producenten nu hela världens ögon på sig genom debutalbumet In Colour.

Under fredagskvällen är det dags för releaseshow, platsen är en kyrka i Hackney och det känns som gjort för den inverterade klubbmusiken. Jamie xx visar upp hela debutalbumets färgskala utan att nödvändigtvis använda sig av låtmaterialet.

Londonsonen har i intervjuer varit tydlig med att de karaktäristiska DJ-seten kommer bestå som liveshow. Inga gäster kommer dras upp på scen, eller tomma mellanssnack ska hållas, under den omfattande turnén som nu väntar. Vad vi får är istället Jamie, hans favoritskivor och hans enorma talang att lyfta fram musik från alla tider och många scener – och det är allt vi behöver.

När den blygsamma men ändå självklara figuren kliver upp på scenen, kavlar upp de vita skjortärmarna och lägger första skivan på plats, fylls kyrkan både bokstavligt och metaforiskt av ljus. Det är the Persuaisons ”Good Times” som dånar ut över mötesplatsen, den sample som ger den Young Thug & Popcaan-gästade ”I Know There’s Gonna Be (Good Times)” själ får visa hela sitt register när den orörd ger lokalen välmående. Vad som följer sedan är nittio minuter av regnbågens alla färger.

Ljusshowen i starka färger reflekteras på discokulor och Jamie xx själv är oftast endast en skugga när han låter oss komma in i sin musikaliska värld. Drygt en halvtimme in blir det dock helt tyst. Kanske är det för att samtliga i lokalen brutit mot det första budordet – ”att inte tillbedja andra gudar”, eller så är det på grund av tekniska problem? Båda känns lika rimliga i den stunden då silhuetten i det färgstarka ljuset endast sträcker ut armarna till åskådarnas förvirrade jubel. Mycket snöpligare än så blir det inte denna kväll, Jamie hittar snabbt tillbaka och hela lokalen faller under hans vingar.

Arkivbild: Jamie xx. Foto: Niklas Axelsson.

Arkivbild: Jamie xx. Foto: Niklas Axelsson.

Den unge renässansproducenten visar upp hela sitt register utan att bli spretig. Det är en dramaturgisk skicklig uppvisning där den harmoniska inledningen leder oss in på en feel good-kavalkad när soulsjuorna snurrar tätt. Ravescenen får sig en hyllning och även samples som Idris Muhammeds ”Could Heaven Ever Be Like This (Loud Places)” ges en större lekfull plats när den behandlas med stor respekt.

Efter drygt en timme släcks allt färgglatt ljus ner och vi förs in i mörkret via remixen på Radioheads ”Bloom” – underjordiska produktioner följer. När det hela är som mest introvert ser steel drum-kortet ”Far Nearer” ut att rädda oss, men så blir inte fallet och istället följer kvällens snuskigaste basgång. Jamie Smith har hela publiken som marionettdockor och är inte rädd för att dra i snörena.

Det blir till slut tre faktiska låtar från det fortfarande rykande färska albumet som får kvällen att nå sitt absoluta klimax. Albumets förstaspår ”Gosh” glider in när det är som smutsigast, för att sedan höja tempot och visa upp sin allra vackraste sida, den som för oss in i albumet In Colour. ”Loud Places” möts av en enorm allsång och kyrkfönstret lyses upp med strålkastare utanför innan avslutningen blir Smiths kanske skickligaste verk, ”Girl”. Efter den inledande samplen “the most beautiful girl in Hackney, you know?” får vi för en sista gång bli ett med Jamie Smiths musikaliska intellekt. En enkel tumme upp och sedan lämnar han scenen, det är så mycket den fysiska människan Jamie interagerar med sina lärjungar denna afton då musiken tar både störst och näst störst plats.

James Smith är under kvällen alla klyschor som kan associeras med en kyrka, men framförallt är han allsmäktig. Det blev ingen gästspäckad afton, det blev Jamie xx i sin absolut renaste form. Det uttryckslösa ansiktet enkelt diggande bakom sina skivspelare och sitt mixerbord, med en ljusshow som ofta får de lyckligt lottade åskådarna att brista ut i spontanjubel av förtjusning. Spelningen blir en färgpalett av allt det som influerat, och numera är, Jamie xx.

Samtliga element som lyfts fram i enskilda alster på In Colour får utvecklade partier och lämnar snyggt över stafettpinnen till nästa när den röda tråden aldrig bryts. Det är ett ambitiöst projekt som leder in, rotar runt, lyfter upp och går vidare när Smith tar oss in i hans underland som är In Colour.