Penga’ Per – Välkommen till Österort

Egentligen borde jag hata Penga’ Per Oknemark, eller åtminstone karaktären han spelar. Den vita överklasskillen från Saltsjöbaden som skryter om hur han tänker ge tjejer ”lite kuk” och som så många andra vita tonårskillar tidigt förlyssnade sig på Eminem i en exotifierande dröm om att vara afroamerikan.

Men det går inte. Det var någonting som höll mig kvar på debutskivan Den fräscha prinsen från Saltsjöbaden (2012) och fortfarande håller mig kvar på den något mer melankoliska och reflekterande Välkommen till Österort.

I Penga’ Pers värld har Eminem och 50 cent aldrig funnits. De coolaste i världen är fortfarande Kool & The Gang och Mosquito går fortfarande på tv. Penga Per’ suckar över sin meningslösa tillvaro som ung vuxen och drömmer sig tillbaka till tonåren när han och hans crew cruisade genom Nackas basketkorgar utan tankar på jobb eller framtid.

Den stora behållningen ligger egentligen inte i Penga Per’ själv, trots hans behagliga släpiga flow och texterna som växlar mellan vad som förhoppningsvis är självironi och oväntat uppfinningsrika buskisskämt om sex och populärkultur.

Behållningen ligger i producenten Gonzalo “Gonza Beats” Solar Muñoz, vars beats ligger långt ifrån nygamla trummaskiner och syntar. Istället låter Gonza mjuka elpianon leda lyssnaren genom en mjuk lugn bilfärd genom sommaren du alltid drömde om att ha men aldrig hade. Ärligt talat har nog inte svensk hiphop bjudit på så bra beats sedan The Latin Kings cirka Välkommen till förorten.

När Välkommen till Österort är som bäst, som på det antimonogama manifestet Sugmärken eller euforiska Världen snurrar på, vill jag aldrig stänga av trots att flera av låtarna är mer anonyma och vissa låtar redan redan tidigare släppts. Det skriver jag dock med medvetenheten att min erfarenhet som vit medelklassman hindrar mig från att provoceras så mycket av Penga’ Per som jag borde.

Hela plattan går att streama här.

[Self-released, 1 juni]

7