
Året var 2005. Kristoffer Bäckström var 22 år och bosatt i Piteå. Han spelade själv i bandet The Pookie, men hjälpte också till att styra upp spelningar med andra band i staden. Han kände dock att musikscenen i Norrland inte fick visa sin fulla potential. Då valde han att starta Discouraged Records – ett bolag som nu har 15 band under sina vingar.
– Det hela började väl egentligen 1998 när vi flyttade från Holmsund till Piteå. I Holmsund och Umeå fanns det en bra musikscen, men när vi kom till Piteå så var det HELT dött. Mycket handlade egentligen om att jag själv spelade i band och ville spela live. Vi fick styra upp allt sådant själv. Mycket DIY, vi bara gjorde. Och då lyckades vi få dit Randy. Det gick så bra att kommunen sa att “du borde ju starta en egen förening”.
– Jag ville egentligen bara fortsätta som jag gjort men de pushade mig och jag skapade Pite Hardcore. Dock fick vi inga pengar konstigt nog. Kommunen mötte liksom inte oss ungdomar. Men vi körde på ändå och i och med festivaler och annat beslöt jag och en annan kille oss för att styra upp en studio.
Det går väldigt snabbt när han beskriver hur Discouraged Records föddes. Kristoffer, som numera även spelar i metalbandet Moloken, gestikulerar stort när han sitter mitt emot mig på ett fair trade-café i centrala Umeå och varje minne han berättar om väcker liv i ett nytt. Han förklarar att allt han har gjort i sitt liv har kommit till av att han har sett ett behov av att något saknades. Det var även så Discouraged Records kom till.
– Det fanns inget skivbolag här uppe som fokuserade på den sortens musik och jag tyckte att det var synd. Det var hög kvalitet på banden här och det behövdes läggas fokus på det så jag tänkte att “man kanske skulle ta och starta ett skivbolag”.
Jag tänkte att “man kanske skulle ta och starta ett skivbolag”
Startskottet gick då Kristoffer tog på sig ett jobb att skapa en hemsida åt sin systers klasskamrater som skulle sälja smink. Alla pengar han fick för jobbet gick till att göra den första skivan – en samlingsskiva med olika band från Norrland. Plattan fick namnet The Northern Conspiracy Volume 1.
– Jag kontaktade en massa olika band, Totalt Jävla Mörker, Randy och jag kommer ihåg att Mattias Aklberg precis hade släppt låten ”Ta Helg”. Jag frågade om jag kunde ta med den och han sa “ja för fan, ladda ner den från hemsidan bara och kör på det”. Så det blev den och ”Fyllskalle”. Även om jag inte riktigt hade koll på vad jag gjorde så tryckte jag upp 500 exemplar för att sälja. På den vägen är det.
Han drar lite i sitt skägg medans han minns tillbaka och berättar att idén med Discouraged Records är att fungera som ett riktigt skivbolag, men samtidigt är tanken att det ska vara en plattform dit band som vill släppa en skiva, men inte riktigt har koll på hur saker fungerar, kan vända sig.
– Tankarna på att skivbolaget skulle ha nån sorts kommersiell dragningskraft dog väl ganska snabbt, men man måste måste ju få drömma, säger Kristoffer och skrattar.

Kristoffer berättar vidare om hur han har fått mer respekt för hur skivindustrin fungerar och menar att bolagens roll är oerhört viktig. På frågan om han hade gjort något annorlunda om han fick chansen, svarar Kristoffer att han nog hade lagt mer tid på att skapa mer kontakter med andra skivbolag för att ta lärdom och inte “återskapa hjulet” och göra allt själv, även om man blir mer engagerad i banden som DIY.
Jag frågar om banden har uppskattat att han varit så fokuserad på dem.
– Jo, men jag tycker det är jävligt intressant att prata om det där. För även om bolag ibland får en stämpel på sig om att de ”bara vill tjäna pengar” så bör man tänka på att här är några som kanske satsat 150.000 kr på dig och det är klart att de vill få tillbaka pengarna de lagt ut. Här är ändå några som tror på dig och din musik och det leder ju vidare till nya möjligheter. Var hade Robyn varit idag om inte hon fått backning av ett skivbolag? Jag tycker att vi bör erkänna skivbolagens roll.
Vi bör erkänna skivbolagens roll
Han har en poäng i det han säger och jag frågar om han skulle råda andra att starta eget skivbolag.
– Ja, jag vill ju som inte stå i vägen för folks drömmar, men det jag kan säga är att jag tycker att de ska scouta marknaden och kolla runt på andra skivbolag. Vilka hinder finns? Och när peppen tryter, vad gör man då? Titta runt, vad finns det för möjligheter? Man kanske kan starta ett samarbete med andra bolag. Eller skapa någonting annat runt bolaget. Random Bastards är ett ypperligt exempel på det. När man tänker Random Bastards tänker man ju inte skivbolag, utan mer ett musikkollektiv. Men det är svårt i metalvärlden, där det är mer att banden är för sig liksom. Det är synd.
Varje år har Discouraged Records en festival och jag är nyfiken på vad som finns i kikaren inför tioårs-jubileumet.
– Det vi vill är att köra under tre dagar men att det mer är som en klubb. Att vi anordnar spelningar i tre dagar under tre helger, men ändå har fyra band per kväll för att få festivalfeeling på det hela.
Jag försöker luska ut ifall vi kommer få se Moloken på festivalen eftersom att det lutar åt att en tredje platta kommer att släppas hösten 2015, men Kristoffer är inte 100% säker. Det finns istället planer på att göra en föreställning i två akter för en sittande publik. Det kommer bli mer som en pjäs än en livespelning.
Vi glider in på frågan om hur det fungerar att vara musiker och samtidigt driva ett skivbolag. Kristoffer skakar lite på huvudet och han förklarar att han har känt sig kluven.
– Det blir lite av en konstig sits då jag inte riktigt visste var gränsen mellan att driva bolaget och att vara musiker gick. Därför sa jag nu inför tredje Moloken-albumet att jag vill kunna känna känna att jag bara är musiker på plattan. Vi kommer alltså att släppa via ett annat bolag än Discouraged, men det är inte riktigt klart exakt var.
Kristoffer har en stor passion för musiken i “EÅ-städerna”: Luleå, Umeå, Piteå och Skellefteå.
– Folk kanske inte tänker på det men det tar lika lång tid för oss att ta oss till Malmö för att spela som det tar för ett Malmöband att ta sig till Paris eller Berlin, och det är därför det är så viktigt för mig att lyfta fram norrländska band för resten av Sverige. Så jag hoppas på att kunna gå tillbaka till rötterna lite och göra ett nytt samlingsalbum med olika band från Norrland och då döpa det till The Northern Conspiracy Volume 2.