Val 2014 – vem gjorde den bästa vallåten?

Det är bara några få dagar tills valrörelsen äntligen är över. Partierna pratar politik, ger massa löften och försöker vara mer kvicktänkta än sina motståndare i debatter. Men det finns en annan del av valrörelsen också – musiken. Vallåtarna. Dessa låtar som spelas in, oftare utan än med någon påtaglig självkritik, och som sen figurerar några veckor huvudsakligen för att peppa de egna anhängarna innan de glöms bort för alltid. För aldrig har väl någon vallåt raggat upp en enda ny röst?

Eller finns det undantag? Finns det någon låt som framför ett relevant budskap på ett sätt som får lyssnaren att tänka ”yes, dessa ska jag rösta på”? Eller finns det någon som man skulle kunna plocka fram och lyssna på i framtiden, bara för att den är ”skön” eller ”bra”?

Jag har googlat för att hitta årets vallåtar och hittat från samtliga etablerade (de 8 riksdagspartierna + FI) utom Vänsterpartiet och Folkpartiet. Sammanlagt är det tio låtar, varav sex representerar moderpartierna, tre ungdomsförbunden och en får kallas ”oberoende allians”. Här försöker jag mig på en liten recension av dem. Som låtar betraktat, inte utifrån vad jag tycker om partierna som sådana.

Centerpartiet – Nära Dig
Här är det schlagerkompositören Fredrik Kempe som varit i farten. På pluskontot ligger att såväl text som video ligger nära de frågor Centerpartiet går till val på – låten är alltså en del av partiets valstrategi och inte något fristående flum. På minussidan ligger en väl klämkäck gitarr som känns tagen ur en reklamfilm för Pripps Blå samt en obehaglig refräng med en trött klyscha om att ”så ett frö och låt det växa”. Däremot är det rätt snyggt att ta ner låten innan sista refrängen. Men jag får ändå kristna vibbar av den här, på ett obehagligt sätt. Och vill helst aldrig höra den igen, då refrängen ger mig krupp. Betyg: 3/10

Feministiskt Initiativ – Det är nu det händer
FI har tagit in etablerade musiker i form av Marit Bergman, Cecilia Nordlund och Allmänna kvinnokören till sin låt. Redan där förstår vi att det låter ganska proffsigt. Och poppigt.

Versmelodin är bra och känns som en bra ingång till refrängen. Handklappskompet är också effektfullt. Men det lyfter inte, trots användandet av kör. Tyvärr är det kanske för att man väljer att tvångspressa in sina budskap som ”ett nej som betyder ett nej” och en del annat som gör att låten känns lite krystad. En del ord passar inte in i textflödet (exempelvis ”migrationsverket”) och man får intrycket att de hittar på texten medan de sjunger. Det är inte dåligt, men onekligen lite tamt i förhållande till sina förutsättningar. Betyg: 6/10

KDU Skåne – ”Vallåt 2014”
Det här är en skånsk angelägenhet, vilket märks mer än väl i texten. Jämfört med de övriga vallåtarna är den mer rakt på sak, inte så mycket visioner utan mer om att hela Skåne ska rösta på KDU (ja, de sjunger att man ska rösta på ungdomsförbundet). Texten är en av de knäppaste jag någonsin hört, inte bara bland vallåtar. De stockkonservativa kristdemokraterna, som till och med varit i USA och kampanjat för de om möjligt ännu mer stockkonservativa republikanerna, sjunger till exempel att det ska bli revolution i (det stockkonservativa) Sjöbo. Och en massa andra fria fantasier. Sen räknar man upp massa skånska kristdemokrater för att ni ska veta vem ni ska kryssa på valsedeln. Musikaliskt är det lika undermåligt. Jag ser framför mig en ensam synthspelare på en finlandsfärja, ni vet när man precis gått ombord och dansbandet ännu inte gått på scenen. Tänk ”Torsk på Tallinn”. Här borde partiet satt stopp. En absolut katastrof. Betyg: 0/10

Miljöpartiet – Vi röstar grönt
Låten är skriven och framförd av Ixius, en duo från Vänersborg bestående av Marika Isetorp och Staffan Stridsberg och är en lite folkosande singer/songwriter-historia. Versen är lite dyster, refrängen mer optimistisk och det är rätt snyggt faktiskt. Förutom plakatrefrängen med ”vi röstar grönt” är det ganska befriat från sådant och texten i övrigt kunde vara från nåt gammalt proggband med miljöpatos (typ Jordbandet). Förutom refrängtexten, som känns påklistrad, så är det här inte dumt alls. Klart catchy faktiskt. Och plus för snyggt dragspel. Betyg: 7/10

Moderaterna – Vi och framtiden
Reinfeldt gillar Da Buzz och det verkar det vara fler inom partiet som gör. Denna låt har gjorts av Twins (som tidigare producerat just Reinfeldts idoler) och är en väldigt banal låt i elektropopfacket anno 2002. Texten är befriad från sakfrågor, bara visioner om en framtid där det inte riktigt framgår vad som ingår, bara att ”vi skapar den själv” och att ”vi hittar vår egen väg”. Hade det inte stått moderaternas vallåt på den hade den kunnat gå igenom som valfri radioskvalskatastrof. Att någon hör denna och tänker ”de ska jag rösta på” är fullständigt osannolikt. Att någon vill spela den i något annat sammanhang än ett partimöte (jag tvingas göra det just nu) är lika osannolikt. Fyra minuter du aldrig får tillbaka. Betyg: 1/10

MUF – Rösta blått, tro på alliansen
Introt är ganska spännande, andas rätt mycket The Cure faktiskt, men efter bara 20 sekunder kommer sången och ”ett riktigt arbetarparti” och massa andra klyschor inklusive några onödiga low-blows på Stefan Löfven. Men det hör till spelet. Musikaliskt är det inte alls pjåkigt, ganska traditionell indiepop med bra melodi och ganska vasst gitarrspel. Sen kommer det in ett b-tema som går parallellt med avslutande refräng vilket är ganska effektfullt och ger låten ytterligare fart. Oväntat bra med tanke på den fantastilösa titeln och ett ofantligt lyft jämfört med MUF:s ärkekatastrof till vallåt 2010 – ”Sverige jobbar”. Betyg: 7/10

Socialdemokraterna – Vi behöver ditt hjärta
Här försöker man sig på en slags ”We Are The World”-känsla med en kille och en tjej som avlöser varandra i sången. Tyvärr lyfter det aldrig. Refrängen är tam och det känns väldigt snällt och ofarligt. Precis som med Moderaternas låt så är det svårt att höra vem som står bakom låten och vad den egentligen handlar om – det är mycket klyschor som vilket parti som helst, eller någon från melodifestivalens kvaltävlingar (de hade inte gått vidare) skulle kunna framföra. Men plötsligt kommer det, helt oväntat, in en rappare (alla sossar gillar ju Timbuktu och då vill man ju ha nån som honom med), vilket tar låten från mjäkig till knäpp. Det här förstod jag inte alls. Betyg: 2/10

SSU – #WEFIE
Den här låten är oväntad i det att den dels är på engelska och dels en cover, med förändrad text, av Chainsmokers megahit ”#selfie”. Det funkar förvånansvärt väl. Texten, som framförs av Matilda Grebestam, dissar såväl alliansen som SD på ett skönt ungdomsarrogant vis utan djupare analys (”And whats the deal with the sweden democrats? How did they even get in here? And who even votes for the christian democrats? Everyone knows there’s only one god and thats like Beyoncé”). Och ”What hashtag should we use? How about #klasskamp?” gör att det trots språket inte går att missa vilken sida av blockgränsen som producerat låten.

Även om detta är en cover så är idén briljant och lämnar väldigt lite i övrigt att önska. Detta är den klart bästa vallåten, då den både är rolig, catchy och tydlig i sitt budskap, även om det framförs på ett lite okonventionellt vis. Betyg: 8/10

Sverigedemokraterna – Tillsammans
Det mest anmärkningsvärda med denna låt är att den skrivits och framförs av partiets riksdagskandidat Paula Bieler. Låten utgår från nån slags melodifestivalstuk men har ambitioner att vara lite tuffare. Paula kan sjunga och hade absolut inte gjort bort sig på exempelvis Dansbandskalaset i Västerås. Samtidigt är det inte något med låten som gör att man kommer ihåg den. Texten har inte heller några inslag mer kontroversiella än ”vi bygger upp vårt land på nytt” eller ”ur kärleken till Sverige vi växt fram” (även om de i början även hade ett gott öga till tyska uniformer, vilket inte nämns här). Inte ett ord om invandring eller mångkultur – undrens tid är således inte förbi! Trodde värre om detta bidrag, även om jag redan glömt hur den lät. Betyg: 4/10

Alliansen Gävle (låt utan titel)
Den här låten har tydligen en moderat Gävlepolitiker, Niclas Bornegrim, som upphovsman. Det är alltså inte ett allianssamarbete utan precis som i rikspolitiken Moderaterna som bestämmer. Låten är fruktansvärt dålig, då Bornegrim utan tidigare erfarenhet försöker sig på att rappa. Men samtidigt har den självdistans och skojar friskt även med allianskollegorna, till exempel ”Folkpartiet vill ha ordning i plugget – sitt ner, håll käften, så går tugget”. Oppositionen får såklart också en släng. Refrängen är både catchy och vedervärdig på samma gång. Låten är strikt musikaliskt något av det sämsta jag hört överhuvudtaget (fast ändå lite bättre än KDU Skånes låt), men självironin och att det uppenbart är mer ploj än allvar är befriande. Betyg: 3/10.

I mina öron gjorde alltså SSU den bästa vallåten 2014, med reservation för att det finns några jag inte hittat. Det är också den enda av låtarna jag skulle kunna få för mig att lyssna på igen, även om både MUF och Miljöpartiet gjorde oväntat starka insatser och egentligen bara hade vissa textinnehåll som skiljer deras låtar från att funka även utanför sitt sammanhang. Jag avslutar den här genomgången med min favorit-vallåt genom tiderna – Ung Vänster Örnsköldsviks kampsång inför folkomröstningen om euron 2003 (”Låt dig inte luras”). Den har dels det udda greppet att på ett snyggt sätt sampla in tal från både Jonas Sjöstedt (då EU-parlamentariker) och Per Gahrton, samtidigt som låten i grunden är bra och sångaren i refrängen sjunger som att ämnet verkligen är viktigt för honom (”om du inte vill bli lurad – rösta neeeej”).