(Hed) PE – Evolution

För ca 14 år sedan fick jag en skiva i handen på vilken det stod “Broke”. När jag lyssnade hörde jag en blandning av punk, hiphop, metal, reggae och det var då jag upptäckte bandet (Hed) PE. Sen dess har jag följt dem, både under deras höjdpunkter och genom deras mörkare stunder. Den 22:a Juli släpps bandets nioende skiva Insomnia och fansen har blivit lovade ett tyngre sound och ett steg tillbaka till de tidiga plattorna.

Jag har blivit lovad detta av så många band tidigare och det har ofta visat sig vara tomma löften, så när (Hed) PE lovar samma sak är det inte konstigt att jag är en aning skeptisk. Men denna skepsis får jag äta upp redan efter första spåret. Det är tungt som fan! Inte enbart tungt heller, andra spåret “Lost in Babylon” har den där rapcore-känslan som bandet levererade i början och det skulle lätt kunna vara med på Blackout-plattan från 2003.

Jared Gomes använder rösten maximalt, bra rap, bra growl och tar i så hårt när han sjunger att det ibland övergår till skrik. Men det som jag kanske uppskattar mest med Evolution är att den inte känns så “på” när det kommer till budskapet den levererar. De senaste skivorna har varit lite för uppenbara när det kommer till detta, nu är det mer subtilt helt enkelt.

(Hed) PE går verkligen tillbaka till rötterna med Evolution men har ändå en fot kvar i det nyare soundet. Reggae-influenserna är tydliga, precis som på de senare skivorna – vilket jag är helt för. Jag är verkligen svag för ljudet från melodican också.

Det är även den av bandets skivor som har mest heavy metal-influenser, vilket verkligen hörs på låten “Never Alone” – där det även bjuds på lite heavy metal-gitarrsolo. Ett solo de gärna kunde ha skippat. Det blir lite väl utstickande från resterande låtar.

Skivan har som sagt en stark början, men tappar lite i mitten. Det beror förmodligen på att det är en sån grym start. Denna svacka gäller dock bara en, två låtar och bandet lyckas plocka upp det igen mot slutet. Mycket tack vare att det är ett (Hed) PE vi känner igen.

Bolag: Pavement Entertainment
Release: 22/7
Bästa låt: "Lost in Babylon"

Skivan för mig tillbaka i tiden. Denna kavalkad av musikstilar, som de själva beskriver som G-Punk, får mig att tänka på när jag var 15 år och körde moppe på eljusspåret i Holmsund på väg till en fest i ett vindskydd ute i skogen samtidigt som jag maxade (Hed) PE i hörlurarna.

8/10