Uppsalatrion My heart is a metronome är ett nytt tillskott i den svenska rock- och folkgenren och idag släpper de EP:n The Colouring på eget bolag. Bandets sound kan bland annat relateras till artister som Eddie Vedder, Ben Howard och Bombay Bicycle Club. Bakom My heart is a metronome finner vi Mattis Malinen, Gustaf Simonsson och Felix Carlsten. Sofia Pellgård har intervjuat bandet.
Beskriv ert sound på nya EP:n, ni skriver i ert pressmeddelande att ni fokuserar på att framhäva en livekänsla – berätta mer!
– Vårt sound är egentligen ganska spretigt och det som gör att det låter ”oss” är väl egentligen våra personliga spelstilar, Mattis kör till exempel sin akustiska gitarr genom en drös pedaleffekter samtidigt som Gustaf spelar på en bandlös bas, som gör att man kan glida mellan tonerna på ett sätt man inte kan med en vanlig elbas. Felix har alltid varierat mellan trumpinnar, klubbor, vispar och rods (branschspråk för ihoptejpade blompinnar) för att hitta rätt smack på skinnen.
– Vi tror att det är vanligt att man fastnar i tanken att ens sound ska låta hippt och nytt, men det resulterar i att man inte kan sväva ut rent kreativt och låta låten hamna där den vill. De enda ramarna vi har i vårt låtskriveri är att hålla det organiskt, dynamiskt, lekfullt och levande. Alla dessa element kommer fram som mest när vi spelar live – därav valet att spela in alla instrument samtidigt. Det bidrar till att man blir beroende av varandra istället för en metronom.
Ni är baserade i Uppsala, en riktig studentstad. Ser ni studenterna som er största publik och är det den målgrupp ni jobbar hårdast för att slå igenom hos?
– Det har fallit sig rätt naturligt att göra Uppsalas nationer då studenter ofta är en rolig och energisk publik. Nationerna har också grymma lokaler där många klubbar huserar, så på det viset har Uppsala varit en bra bas.
– Dock jobbar vi egentligen inte mot någon specifik målgrupp, vi vill spela så mycket det går helt enkelt och har så klart spelat en hel del utanför Uppsala också. I somras lyckades vi via Soundlevel få en sponsrad Sverigeturné bland annat. Vårt mål nu är att spela överallt och hela tiden.
Jag tycker att några av era nya låtar påminner om det amerikanska bandet NEEDTOBREATHE, är det några ni lyssnar på och är amerikanska vibbar något som ni ser som eftersträvansvärt?
– NEEDTOBREATHE är faktiskt ett av Gustafs favoritband, medan Felix inte ens har hört dem. Alla i bandet har egentligen ganska olika musiksmak, så det har inte riktigt funnits något band vi direkt influerats av. Självklart har vi inspirerats av andra musiker, det gör nog alla som skriver egen musik. Annars vore vi tillbaka till att slå grundrytmer med ett par stenar. Men vi har nog aldrig riktigt haft något vi vet att vi vill låta som, det har liksom bara blivit.
Ni har varit på ”luffarturné” runt om i Europam – berätta lite om det?
The Colouring är inspelad i Kingside Studios, som ligger i skogen utanför Gnesta, och därefter mastrad av The Cutting Room i Stockholm.
– My heart is a metronome började som Mattis soloprojekt. Han kånkade upp en drös av billig inspelningsutrustning till ett gammalt torp i Hälsingeskogarna där han spelade in EP:n Sketches. Sedan gav han sig kort och gott ut på en tågluff och hade gitarren med sig för att testa på att gatumusicera. Det handlade aldrig om några bokade gigs eller så, men det blev till slut en salig blandning av konstiga spelningar på allt från källarpubar i Budapest till strandfester i Nice.
I vilken miljö är ni mest kreativa och finner inspiration?
– Det varierar enormt! Mycket har jammats fram i replokalen eller i någons vardagsrum. En låt skrev vi nere vid Fyrisån under en fikapaus, en annan skrev Mattis när han bodde på Mauritius. Mattis har ofta låtskisser med sig hemifrån som vi sedan jobbar ihop tillsammans i replokalen.
– Anledningen till att vi valde att spela in i en studio mitt ute i ingenstans (Gnesta-skogarna) var att vi visste att det skulle färga av sig i musiken. Det låter så klart väldigt pretto, men vi inbillar oss att man spelar och sjunger på ett annat sätt när man sitter mitt ibland trollskog och dimmiga sjöar.
Hur ser ni på resten av 2014, några specifika mål och visioner?
– Vi släpper vår debut-EP som band och kommer att spela live så mycket vi bara kan. Hela bunten har börjat gå ner i timmar på våra 9-5 jobb för att ha mer tid åt bandet och vi hoppas kunna göra det här på heltid. Om inte annat kanske vi lyckas få en slant för en låt i någon bilreklam, typ Porsche, det är en snabb bil.
Lyssna på världspremiären av låten ”About Time (Don’t wait)” nedan:
