Kvelertak: Gamla Slakteriet, Umeå 1/2

I lördags spelade det norska metalbandet Kvelertak i Umeås gamla slakteri och känslan var överväldigande!

Det är svårt att placera Kvelertak i ett fack, det ska man nog inte göra heller. Kvelertak är inte en musikgenre, de är en upplevelse. Kvällen var något ut över det vanliga, en svårbeskrivlig känsla. Spelningen, som först skulle träda plats på campusområdet i Umeå, blev i sista minuten flyttad till det gamla slakteriet en bit utanför stan. Ett genidrag! Att se Kvelertak spela på en scen i en avsides belägen slakterilokal kan inte ha varit mer passande.

Förband var Göteborgsbandet Spiders som verkligen tog alla med storm. Det var något Janis Joplin-liknande över sångerskan Ann-Sofie Hoyles röst och det ligger även en sorts 70-tals-feeling över bandet. Samtidigt som de är nyskapande, hårdare och råare.

Även Umeåbandet Håll Det Äkta, eller HDÄ som man kan säga, var förband och det går väl att säga att hardcorebandet prickat in rätt spelning. Det är inte första gången Slakteriet och hardcore har stött på varandra, men denna gång under något vänligare former. Marc Strömberg som sjunger i HDÄ beskrev känslan som ”skitkul såklart men riktigt svettigt” när jag stötte ihop med honom vid merchbordet.

Kvelertak då, huvudattraktionen. Jag kan väl inte annat att beskriva det som rått, brutalt och väldigt nordiskt. När sångaren Erlend Hjelvik steg upp på scenen med den omtalade ugglan på huvudet fick jag känslan att domedagen är nära. Bandet såg ut som kolsvarta silhuetter när det gamla slaktrummet lös upp i ett blodrött sken. Sen öppnades helvetesporten och bjöd alla på en klockren spelning. Folk från höger och vänster kom utflygandes från scenen. Jag tror jag nästan såg lika många fötter som stack upp bland publiken som jag såg huvuden. I ett försök till norska, sjöng hela publiken med till låten ”Blodtørst” samtidigt som ett par människor flöt omkring på publikhavet.

Vi bjöds på en helkväll med hardcore, rock, punk och metal. En salig blandning helt enkelt.