Sophie Ellis-Bextor – Wanderlust

Sophie Ellis-Bextor är tillbaka med sitt femte album och har kastat den glittriga electropopen som är hennes trademark all världens väg. Tillsammans med Ed Harcourt och ett gäng andra musiker med lika dåligt omdöme har hon istället spelat in en samling powerballader packade med pianohamrande, vildsinta stråkar, maffiga körer och texter om storslagna naturupplevelser och metafysiska spörsmål. Uppblandat med valstakter, oompa loompa-trummor och östeuropeisk folkmusik, naturligtvis.

Jag har ingen aning om varför hon har valt denna nya inriktning och jag tycker inte att det var en bra idé. Det är för smörigt, för pompöst, och påminner inte sällan om ledmotivet till en Andrew Lloyd Webber-musikal. Men Ellis-Bextor är ingen Sarah Brightman och jag vill inte lyssna på soundtracket till en föreställning om en dalande popstjärna som försöker framställa sig som mogen och nyskapande i hopp om att vinna en ny publik.

Releasedatum: 20/1
Skivbolag: EBGB's
Bästa Spår: "Cry To The Beat Of The Band"

Jag spår att hon snart dyker upp i Eurovision Song Contest, där hon kommer att representera Malta iklädd en dramatisk långklänning täckt av rosenblad och fjärilar. Kom ihåg var ni läste det först.

2/10