Att skapa en uppföljare till en framgångsrik debutskiva är bland det svåraste en artist kan göra i karriären. Skivbolagen vill ha en inkomstbringare och fansen vill ha en minst lika bra skiva som den första. Det är förväntningar från alla håll och kanter som kan tynga ner vilken person som helst. Man kan tro att skivans omslag faktiskt symboliserar just den situation som James Blake ställdes inför när han började arbetet med sitt andra album Overgrown. Helt ensam, omgiven av endast kyla och lite rök.
Med den här skivan visar 25-åringen från London tydligt att alla förväntningar inte bara skulle infrias utan även överträffas.
För det är den James Blake som blandar allt han lärt sig hittills under karriären, från att endast skapa beats och remixer till de senaste årens kommersiella framgång. Det är en platta som låter fantasin flöda fritt i en salig mix av klassiska melodier, uträknade beats och intima känslor. Det finns lika många delar av det vardagliga mullrande ljudet från hemstaden som från en fri drömlik ljudbild av vågor med gästspel av enstaka fiskmåsar.
James Blake har skapat en skiva som inte är lika lättillgänglig som debuten, men Overgrown är heller inte ute efter att tillfredsställa alla. Det är en platta som är för de som vill ta del av det han vill förmedla och som helt enkelt släpper taget om den grå vardag som vi dagligen möts av. Ett album för oss som vill stänga ögonen och drömma oss bort för en liten stund.
