Rockfotos årslista 2013, plats 25: Melissa Laveaux – Dying is a Wild Night

Kanadensiska Melissa Laveaux släppte för några år sedan sin första skiva Camphor and Copper som präglades av en sensuell ökenrock som visserligen var njutbar, men som samtidigt kändes tämligen intetsägande och fullständigt ofarlig. Spår av ökenrocken finns kvar på Dying is a Wild Night, men i övrigt är musiken fullständigt omarbetad. Den hemsöks av hotfulla stämningar, mörka underströmmar och rastlösa rytmer, och man får känslan av att Laveaux i likhet med Robert Johnson har stämt träff med hin håle själv för att byta sin odödliga själ mot ett fullödigt konstnärskap.

Redan i öppningsspåret ”Postman” sjunger Laveux, omgiven av spökröster, hest att hon är bortom all frälsning, ”redemption is lost on me”, medan hon frenetiskt plockar på gitarren. ”Move on” är ett hetsigt, näst intill stressigt nummer som vägrar stå still, medan nya singeln ”Triggers” präglas av ett olycksbådande piano och ödesmättade trummor.

Den franska publiken har redan upptäckt Melissa Laveaux. Nu är det din tur.