Sibirien associeras med kyla och avlägsenhet och det är just den känslan som artisten Sibirien vill få fram i sin musik. Under de mörka tonerna finns dock ett uttryck som andas både värme och ljus. Debut-EP:n går just nu på repeat hos Rockfotos skribent Vesna Prekopic, som fått en snabbintervju med stjärnskottet i fråga.Vem är artisten Sibirien?
– Jag heter David Björk, är 24 år gammal, född och uppvuxen i Sandviken norr om Gävle. Jag flyttade till Stockholm när jag var 19 och började läsa musik på en folkhögskola. Sedan dess har jag spelat, skrivit och producerat musik i olika sammanhang.
Berätta om din nyss släppta EP!
– EP’n Sibirien består av fyra spår som på olika sätt handlar om längtan, saknad, var jag kommer ifrån och vart jag tror mig vara på väg, och min bild av vart vi är på väg i samhället idag. Den kan kännas lite mörk, både musikaliskt och tematiskt.
Din musik har kallats ”nordisk melankoli” – vad tycker du om den beskrivningen?
– Det är viktigt för mig att det finns en länk mellan texterna och musiken. Egentligen kom namnet först, Sibirien, det hade med sig en känsla av kyla och avlägsenhet. Melankoli vet jag inte, men många av artisterna som jag inspirerats av har enligt mig samma typ av kalla känsla i sin musik som den jag har försökt eftersträva, men ändå ville jag att tonerna på något sätt skulle längta efter varandra på ett romantiskt sätt.
Vad lyssnar du själv på för musik?
– På sista tiden har jag lyssnat mycket på Thåström, Osslers skiva Stas, Glasvegas nya skiva och Lana Del Rey.
Vad inspirerar dig i ditt låtskrivande?
– Musik som är ny för mig, som när jag hörde Glasvegas första gången blev jag oerhört inspirerad av deras uttryck. Men även filmer, till viss del även böcker och bilder.
Hur ser den närmsta framtiden ut?
– Jag jobbar på med att få fler människor att höra EP’n, jag vill spela live så mycket som möjligt med mitt band. Sen ska jag på en längre resa till Indien i november-december.
