In Solitude tar sitt avstamp i samma mylla som Ghost, även om det på pappret är 30 mil mellan Uppsala och Linköping. Medan Ghost utvecklats mer åt 1970-tal brakar In Solitude på sin tredje fullängdare in i 1980-talet.
In Solitude är ett tveklöst ett hårdrocksband, men på Sister är gitarrerna förhållandevis nedtonade och refrängerna ofta poppiga. Istället för ett Mercyful Fate-präglat sound, bjuds vi snarare mörk rock a la Yvonne minus de allra syntigaste bitarna. Den som blir skrämd av det kan dock vila trygg i att både Iron Maiden och Candlemass skiner igenom på sina ställen, och att man aldrig missar att det är just In Solitude man lyssnar på.
Kort sagt är allt förändrat, men samtidigt alldeles detsamma. Gillade man bandets förra platta, fantastiska The World, the Flesh, the Devil, kommer man absolut att gilla Sister.
Bolag: Metal Blade/Border
Releasedatum: 27/9
Bästa låt: "A Buried Sun"
Sångaren Pelle Åhman låter bättre än någonsin och är stensäker hela skivan igenom. Gitarristerna Niklas Lindström och Henrik Palm gör som alltid ett alldeles utmärkt jobb. Även rytmsektionen Gottfrid Åhman (bas) och Uno Bruniusson (trummor) är mäktigt stabil från start till mål, där främst den senare briljerar.
Sister består av en solid enhet låtar och det är därför inte helt lätt att plocka ut enstaka spår, även om monumentala ”A Buried Sun”, där Pelle Åhman visar sig ha Dave Gahan inneboende i kroppen, och avslutande ”Inmost Nigredo” med Watain-gitarristen Pelle Forsbergs virvlande tremoloslinga är särskilt svåra att motstå.
In Solitude visar med Sister att de är Sveriges bästa rockband 2013.
9/10
