Avslutar den andra kvällen genom att se Green Day. En skatepunk-dinosaurie från 90-talet med ett uppsving i mitten av 2000-talet. Bandet går på scenen till Sergio Leones ”Den gode, den onde, den fule” och det stora publikhavet blir vilda vid synen av sångaren Billie Joe Armstrong. Rörande att se.
Redan vid andra låten ”Know Your Enemy” bjuds ett fan upp på scenen, som blir lika glad som ett fan ska bli. ”Killen med grön punkfrisyr” vet inte vart han ska ta vägen, men går ned på knä inför Armstrongs fötter. En gest som sångaren snabbt avbryter – Green Day är inte divalaternas band (åtminstone inte på scen). Spelningen forsätter dock långt efter att jag tappat intresset och lämnat Bråvalla bakom mig. Poppunk ska avverkas på kort tid, inte under flera timmars spektakel.
