Tunng – Turbines

Folktronicabandet Tunng firar i år tio-årsjubileum och har under sin karriär släppt fyra fullängdsalbum. Turbines är bandets femte släpp och det är tydligt att deras sound förändrats sedan föregående album …And Then We Saw Land. I kontrast öppnas den nya plattan av en lågmäldhet i form av låten ”Once”. Det finns från första början en koppling till The XX, i alla fall när det kommer till växlingen mellan melankolisk manlig och kvinnlig sång. Någonting tycks ligga i bakgrunden av sorlet från gitarrerna genom albumets gång. Mystiken kring vad bandet vill berätta är målat med sköra röster och den djungelska rytmiken från percussion-sektionen.

Tunng har skapat ett sound som kan dras till flertalet band som trampar i träsket av folk och pop. Det finns för min del en avsaknad av blåspartier som på något sätt berikar denna typ av musik, med hint till Fanfarlo som lyckats göra en fulltalig ljudupplevelse med sin blåssektion. ”Follow Follow” är en trevlig bit med funkig synthslinga som inbjuder till dans och ”The Village” är likaså medryckande men en aning tam. Men det är ”By This” som är albumets flaggskepp. Filmiskt och men ändå avskalat har låten en värme och western-karaktär som klassikern Bonnie and Clyde av Serge Gainsbourg och Brigitte Bardot. Låten startar med ett The Cardigans-influerat intro men det är inte förrän halvvägs in som crescendot kommer och låten når sin fulla prakt.

Release datum: 10/6 Skivbolag: Full Time Hobby Bästa spår: "By This"

Albumet i sin helhet dras mellan akustiska gitarrer och elektroniska synthar vilket möjligt inte är en utomordentlig kombination. Plattan är skev på sina ställen, men bandets mål med Turbines är kanske att få lyssnaren i ett virrvarr i den ”folktroniska” världen. Detta om något lyckas de med.

7/10