The Secret – Agnus Dei

Odiskutabla italienska klassiska mästare som Puccini, Rossini, Verdi och Vivaldi har satt sin prägel både här och var, men sett till de senaste årtiondena har Italien inte direkt gjort sig känt som ett spirande musikland. Förutom Lacuna Coil har jag faktiskt svårt att klämma fram ett enda italienskt namn som gjort något större avtryck i rockvärlden.

The Secret är namnet till trots förvisso inte längre någon hemlighet, men kommer på grund av sin ganska smala nisch ändå inte heller att skriva in sig i populärkulturhistorien, även om de faktiskt skulle förtjäna det. Bandet är inne på sitt tionde år och släpper nu sitt fjärde album Agnus Dei, en platta fylld av Stockholmsdöds, grindcore och svartmetall. Nästan så långtifrån Eros Ramazzotti som man kan komma, alltså.

Sedan utmärkta Solve et Coagula (2010) har rytmsektionen bytts ut. Förutom kärnmedlemmarna gitarristen Michael Bertoldini och sångaren Marco Coslovich består bandet nu av Lorenzo Gulminelli på bas och Tommaso Corte på trummor. Hur mycket medlemsbytena påverkat soundet på Agnus Dei är svårt att säga, men ljudbilden är ganska påtagligt ändrad sedan föregångaren.

Där Solve et Coagula balanserades upp med en hel del nyanser, vräker Agnus Dei istället på med ännu mer intenstitet och ursinne. Producenten Kurt Ballous närvaro märks här mer tydligt än tidigare och det är inte sällan det doftar Trap Them och Black Breath. Den höga intensiteten och den totala avsaknaden av kompromiss gör att albumet stundtals faktiskt påminner om Slayers ultraklassiker Reign in Blood.

Med Agnus Dei visar The Secret att Solve et Coagula inte var någon engångsföreteelse, utan att bandet är att räkna med även i framtiden. Låtmaterialet är genomgående högkvalitativt, framförandet klanderfritt och produktionen är för ändamålet fullkomligt lysande. Särskilt lyckat blir det i släpande ”Heretic Temple”, som dessutom råkar vara det enda av plattans fjorton spår som klockar in över fyra minuter.

Är man på jakt efter furiöst blastbeat-mangel där flera genrer på ett alldeles naturligt sätt blandas till något eget och fräscht är detta med stor sannolikhet årets absolut säkraste kort.