Tennis Bafra: – Det ska inte dröja nitton år till nästa skiva!

Under nitton års tid har Tennis Bafra spelat sin coolt skramliga slackerindierock varje onsdag i replokalen hemma i Uppsala. Nu har det äntligen börjat röra på sig för dem. Sedan debutskivan Abulia Jubilee släpptes och hyllades av en enig kritikerkår tidigare i år har de varit uppbokade på spelningar över hela landet. Och självaste Lee Ranaldo gillar dem på Facebook. Rockfotos Anton Lindskog fick ett samtal med Sveriges kanske mest Sonic Youth-dyrkande band i samband med deras spelning inför ett fullsatt Jazzhuset på årets Way Out West .

Jag träffar de fyra grabbarna i Tennis Bafra – Johan Eriksson, Johan Zettergren, Thomas Gjeringen och Niklas Tidholm – inne på festivalens VIP-område. Över Göteborg är det strålande solsken och festivalens största hip hop-bokning Common ska precis gå på största scenen några hundra meter därifrån. För de skönt avslappnade indiesnubbarna är det dock – och har alltid varit – amerikansk indierock från 90-talet som gäller. Svaren är ganska förutsägbara när jag frågar om de har hunnit se några bra spelningar på festivalen.

Johan Z – Thurston Moore!

Niklas – Afghan Whigs!

Johan E – Swans! Det var högt och bra.

Ni har ju funnits sedan 1993. Har ert sound förändrats mycket sedan dess?

Johan E – Nej, egentligen inte alls. Det som har hänt är att vi har bättre utrustning nu jämfört med när vi började.

Niklas – Och så har vi lärt oss att spela fortare.

Thomas – Vi hittade faktiskt några kassettband som vi spelade in någon gång på 90-talet. När vi lyssnade så lät det väldigt likt, soundet var liksom ”färdigt” redan då. Det gick till och med att höra några melodislingor som är med i låtar på nya skivan. Helt omedvetet har vi återanvänt dem för vi var ju jävligt dåligt dokumenterade de första 19 åren…

Niklas – Ja, under alla år så har vi hunnit skriva en hel del låtar. Egentligen har vi nog gjort material till 5-6 skivor som aldrig spelats in.

Under vilken tidsperiod är låtarna på Abulia Jubilee skrivna?

Johan E – De var nya när vi spelade in dem. Thomas hade precis kommit med i bandet eftersom vi behövde en basist och då kändes det roligare att skriva nytt än att repa in gamla låtar. Thomas är en gammal vän till oss som alltid har funnits med i periferin kring Tennis Bafra och hjälpt oss med lite olika saker. Man kan säga att han har fungerat som vår manager – dock en extremt dålig manager (skratt).

Johan Z – Låtarna är skrivna inför skivan men delar av dem har funnits med i arkivet långt bak i huvudet.

Trots att Tennis Bafra har funnits i 19 år så var det först häromåret som de blev ett aktivt turnerande band. Själva menar de att de alltid har drömt om att få åka på turné men att det framför allt har varit de praktiska detaljerna runt omkring som hindrat dem från att ta steget ut ur replokalen.

Thomas – Vi tycker verkligen det är enormt kul att få spela live men vi är inte så bra på att ordna spelningar själva. Ärligt talat så är vi helt värdelösa på det. Om någon frågar oss så kommer vi och spelar men det dröjde tio år innan första gången någon gjorde det (skratt).

Niklas – Fram till förra året så hade vi gjort totalt fem spelningar och alla var ordnade av folk vi känner. Jag tror verkligen att vi har utvecklats mycket som liveband. De som har sett oss nyligen säger iallafall att vi är ett helt annat band jämfört med förra året.