Kathleen Edwards: – Det är oundvikligt att det blir fler samarbeten mellan Justin och mig

Ur den kanadensiska musikfloden utkristalliserade sig för några år sedan ett par yngre släktingar till Lucinda Williams, vid namn Sarah Harmer och Kathleen Edwards. Kathleen Edwards har sedan dess låtit sin fäldvävda stämma ljuda i så skilda sammanhang som på turné med Bryan Adams och i låtskrivarsamarbete med John Roderick. Hennes nysläppta album har titeln Voyager, och på onsdag spelar Kathleen i Sverige. Rockfoto fick ett samtal med henne i Köln.

Det var faktiskt en svensk artist som stod för en vändpunkt i Kathleen Edwards musiktänkande, för en vändpunkt kan konstateras under hennes offentliga musikaliska resa, av den som har haft hennes senaste album Voyager i lurarna. Efter några utgivna skivtitlar, och med en övertygelse om att hennes musik främst appellerade till en lite äldre publik, gick Kathleen och såg The Tallest Man On Earth på en spelning hemma i Kanada.

– Jag tyckte verkligen om honom, berättar Kathleen. Och jag menar det på det allra bästa sätt när jag säger att jag upplevde honom som en starkt Dylan-inspirerad låtskrivare. Och, när jag tittade runt i publiken såg jag att det inte fanns en enda människa där som var över 25 år. Alltså insåg jag att min singer-songwriter-stil kan tala till en yngre publik än vad jag dittills hade trott.

Man får kanske damma av den gamla klyschan ”Det finns bara två sorters musik, bra och dålig musik” efter Kathleens iakttagelse, i en förhoppning om att den senare sorten alltid kommer att tilltala en del av mänskligheten. Därtill är Kathleen snabb med att påpeka att hon uppskattar hela sin publik.

– Varenda gång som jag får ett nytt fan, varenda gång som någon överhuvudtaget vill lyssna på den musik som jag har gjort, så känns det som om jag kan andas ut lite, säger hon. Det betyder att det jag har gjort går fram någonstans. Det är en bekräftelse som jag verkligen inte tar för given.

När hon efter spelningen med Kristian Matsson började arbeta med sitt nya album, visste Kathleen Edwards exakt vad hon ville göra med den nya produktionen. Hon kontaktade The Long Winters John Roderick med en förfrågan om han ville skriva låtar tillsamman med henne.

– Jag skickade en trevare. Jag visste precis vad jag ville åstadkomma, och John Roderick var den förebild som jag ville arbeta med. Han hade också bra idéer för vad vi skulle kunna göra.