Du har ju fått en del uppmärksamhet för dina videor – jag tänker framför allt på “All The Roses”. Hur viktig är den visuella delen av Full of Keys?
– Den är jätteviktig! Jag brukar säga att Full of Keys är mitt mörka alias. Det är som en komprimerad version av Anni Bernhard där några av mina personlighetsdrag kommer fram väldigt tydligt. Ett sådant drag är att jag tänder till på udda saker – ett annat att jag är rätt spontan som person. Genom att lägga visuella element till musiken kan jag styra mer över hur folk uppfattar mig. Dessutom gör det upplevelsen starkare.
Döden är ett ständigt återkommande tema på Traces of a Human. Varför är det så?
– Jag vet ärligt talat inte riktigt varför jag skriver så mycket om döden. Delvis beror det nog på att jag alltid varit väldigt fascinerad av det oförklarliga och av saker som vi människor inte kan förstå. Det spelar nog också in att det är ett lite tabu-belagt ämne som folk inte gärna pratar om.
Din låt “Human” handlar om en berömd massaker.
– “Human” kom till eftersom jag var så berörd av det inträffade. Egentligen ville jag inte skriva en låt om händelsen ifråga eftersom det fick mig att känna mig väldigt illa till mods. Jag var bara tvungen att få den ur mig.
En svensk artist som jag tycker att du har en del likheter med – både vad gäller musiken och det estetiska – är Henric de la Cour. Ni ska snart spela ihop i Jönköping.
– Okej. Ja, Henric och jag lärde känna varandra på Gotland i somras. Vi var där båda två för att spela på en nystartad festival som heter Gothland.
Slutligen: Vad gör du när du inte är Full of Keys?
– Jag gillar att åka skidor. Jättefort!
