Varför är det så tomt på konsertgolven?

Det händer allt som oftast att man hamnar på en konsert där det är glest i publikleden. Ibland är det helt uppenbart att konsertbokaren valt fel arena, fel veckodag eller helt enkelt fel artist, men inte särskilt sällan verkar det saknas uppenbara skäl till att publiken inte hittat dit.

Visst, för den känslige finns det många saker att reta sig på som sammantaget kanske får en att stanna hemma: de som står i baren och skrålar när en koftrockare delikat smeker fram känslosamma sånger, de som skapar en moshpit så fort en distpedal ställs på scengolvet, de som står längst bak med armarna i kors och tycks vara där högst motvilligt, de som förfestat rejält och hellre står och snackar hockey eller smink än följer det som händer på scenen, de som inte kan stå på samma plats i mer än fem minuter och istället hela tiden tränger sig samma väg fram och tillbaka i publiken för att gå till baren, gå på toa, gå ut och röka, ringa ett samtal och gud vet vad mer.

Men ska vi vara ärliga så är dessa irritationsmoment ganska marginella för genomsnittsmänniskan, så det måste finnas någon annan anledning till att man hellre stannar hemma än går på konsert. Frågan är bara vilken.

Det talas ofta om att vi har väldigt höga biljettpriser i Sverige, vilket inte alltid stämmer; jämför man priserna för att se Bruce Springsteen under hans kommande världsturné så ligger Sverige faktiskt bland de billigare länderna, även om det inte innebär att det är särskilt billigt. Å andra sidan behöver The Boss knappast bekymra sig för tomma arenor, eftersom folk går man ur huse för att se honom.

Om vi tittar på mindre artister då? Är det inte mycket dyrare att se såna här än utomlands? Nja, jag har vid flera tillfällen betalat 80 kr för att se etablerade amerikanska band och faktum är att flera mindre ställen har fri entré om man kommer tidigt, så särskilt dyrt kan man inte säga att det är.

Är det fel på spelställena? Visst finns det en hel del arenor och klubbar som är riktigt hemska ljudmässigt och ganska märkligt belägna, men huvuddelen är ändå helt klart godkända eller rent bra. Och även om många hatar Globen och Annexet för sina sterila ljudbilder så är jag ändå ganska säker på att det inte är arenorna i sig som får folk att stanna hemma.

Men varför är det då så tomt på golven ibland? Varför har många relativt stora artister svårt att sälja biljetter i Sverige? Vad är det som gör att folk inte springer benen av sig när band och artister som är långtifrån okända kommer till stan?

Jag har verkligen försökt komma fram till ett svar, men jag får inte ihop det. Jag förstår helt enkelt inte varför.

Det här har med tiden blivit ett så pass stort problem att svenska konsertbokare drar sig för att boka band och artister de inte redan på förhand vet kommer att sälja slut på biljetterna, vilket naturligtvis leder till ett sämre utbud. Alla förlorar på att det ser ut så här, men hur vi kommer till bukt med det vet jag tyvärr inte.

Det jag däremot är alldeles bombsäker på, är att de utan konkurrens absolut sämsta konsertbesökarna är de som sitter hemma och väntar på att det ska komma upp skakiga klipp på Youtube, och sen sitter och beklagar sig över att de inte gick dit.