P3 Guld – Publikens fest

Rockfotos skribent Camila Astorga Díaz och fotograf Beatrice Törnros var på plats på gårdagskvällens P3 Guld-gala i Göteborg.

I en busskur i Uddevalla utspelar sig följande scen:

Två tjejer, precis fyllda 18, ska till P3 Guld. Den ena tjejen säger ”Men håller du inte med om att det känns overkligt? Jag kan knappt tro att det är sant.” och den andra tjejen svarar ”Ja, eller hur? Man har typ gått och längtat och ikväll händer det. Det känns sjukt konstigt!” De hoppar och studsar på stället och det kan vara på grund av minusgraderna och de envisa snöflingorna som letar sig innanför kragen på jackan i snålblåsten. Eller ren lycka.

Jag inser under kvällen att jag inte kan skriva om P3 Guld utan att nämna publiken. Det är de som har röstat och bestämt vem som ska vinna Årets Artist, Årets Grupp, Årets Låt, Årets Nykomling och Guldmicken. Deras röster har vägts samman med genre-jurygruppernas röster och avgjort vem som ska vinna Årets Pop, Årets Hiphop/soul, Årets Dans och Årets Rock/Metal. Lyssnarna kommer alltid att vara stommen i galan P3 Guld. Och vilken gala sen!

Veronica Maggio  öppnar i en ljusslingeupplyst brudslöja och med”Mitt hjärta blöder” och när tvåhundra ballonger flyger upp mot taket i slutet av låten så går det rysningar längs hela kroppen. Exakt tre minuter har passerat och rysfesten är redan ett faktum.

Kvällens höjdpunkter är inte prisutdelningarna utan de uppträdande artisterna. Ljudet är så bra att man vill ta med sig det hem, Maskinens stroboskop blinkar ut i publikhavet och deras pepp i kombination med det gröna spretiga ljuset gör att man luras att tro att man är på klubb. First Aid Kit rockar sockarna av Lisebergshallen eftersom de, otroligt nog, är bättre live än på skiva. Och då är deras stämsång ungefär det vackraste som finns inspelat. Frantic Amber growlar in prisutdelningen för Årets rock/metal, Rebecca & Fiona gör kvällens första politiska statement när de spelar både Jane Doe och Bullets med banderollerna ”Ingen människa är illegal” och ”Solidaritet är sexigt” runt dj-båset. Kapten Röd spelar två låtar som avslut och ljusshowen är som ett godisregn av gult ljus. Det är snyggt, svängigt och framförallt älskar publiken det.

Laleh spelar ”Some die young” från nya skivan och på scen sitter stråkarna och spelar en viskande och häftig slinga som ekar ut över publiken. Laleh tar i från tårna och ger låten ett jazzigt stuk och i slutet av låten springer hon fram och gör ett litet lyckoskutt. Så när hon, på grund av tekniska problem, måste ta om låten igen så blir det om möjligt, ännu bättre, eftersom publiken är så peppig.

Det är publikens gala. När nomineringarna läses upp så märker man på hurraropen hur mycket publiken älskar Den Svenska Björnstammen och Kapten Röd. Och det är också de som vinner två kategorier var.