The Vaccines är inte de som klagar. Árni själv har passat på att bekanta sig med länderna han besökt och berättar att han får sin dos av svensk musik av en skivbolagsägande kompis i Göteborg. För närvarande tillbringar han busstiden med att försöka ta sig igenom Män som hatar kvinnor ”by that guy you don’t like” och lyssnar på Lykke Lis Wounded Rhymes. Men The Vaccines är också ett hårt arbetande band. När turnén fick ett tillfälligt avbrott efter att sångaren Justin Young fått läkarorder att vila rösten passade bandet på att gå in i studion och skriva “ett par nya låtar som troligen hamnar på andra skivan, fast vi behöver fler”. Under ett par lediga dagar i New York spelade de dessutom in repertoarens senaste nytillskott, singeln Tiger Blood, med ingen mindre än The Strokes-gitarristen Albert Hammond Jr. som producent.
– Vi pratade om att göra något ihop, men ingenting hände. Så fick vi ett par dagar lediga i New York. Han har en studio i en lada på en ranch mitt i ingenstans. Vi åkte dit och skrev en låt ihop. Men han kommer inte att producera vår skiva och vi kommer inte att spela in den i hans lada. Kanske en lada, men inte hans.
Vad har ni för planer för uppföljaren, annat än att ni eventuellt kommer att spela in den i en lada?
– Den kommer att bli episk! Jag tror på att ta delar av första skivan som var bra och förstärka det. Jag tror inte det kommer att låta så annorlunda från hur vi gör idag. Bara grundläggande rock n roll. Väldigt lik den första, tror jag.
Brittisk musikpress har redan börjat beskriva andra band som nya Vaccines, hur känns det?
– Det är löjligt, är det inte? Jag vet inte hur det är i Sverige, men i Storbritannien är alla ständigt ute efter den nästa stora hajpen. Vi träffade en tjej som var typ fjorton, femton år gammal som sade att hon skulle återvända till den musik hon en gång lyssnade på – vår skiva. Vi tänkte ”den släpptes ju för ett par månader sen, den är inte gammal”. Det är galet på så sätt hemma, men det är också bra för att man får en konstant genomströmning av ny musik och nya musiker. Samtidigt ger man artister aldrig utrymme att växa och utvecklas.
Ni har själva fått ordentlig draghjälp av brittisk musikpress och tidningar som NME har ett rykte om sig att vara ganska ombytliga vad gäller sitt stöd.
– Ja, jag ser ingen anledning till varför de inte skulle slita oss i stycken nästa år. Varför skulle vi vara ett undantag till den regel? Men det handlar inte alltid om att media gör som de vill heller. Många band är bara inte bra eller redo nog för att kunna hantera stora framgångar tidigt i sin karriär och skulle ha misslyckats ändå. Det är heller inte meningen att man ska ha konstant stöd från NME. Det går lite emot vad de borde handla om, vilket är musik som är ny och nu. Om jag ska vara ärlig tycker jag att vi är för etablerade nu för att de ska skriva om oss överhuvudtaget längre.
Några andra planer för 2012 än att släppa ny skiva?
– Mitt nyårslöfte är att sluta röka. [paus] Fast nu har jag dragit otur över det. Glöm det, jag kommer inte att sluta röka.
