Henrik Berggren i dagens outfit 1:a juli.På andra sidan festivalstaden gjorde Henrik Berggren i ordning sig för att framföra ett akustiskt set. I stället för Jessie J, som det stod i festivalschemat, klev den gamle Broder Daniel- frontmannen upp på Eldorado-scenen vid kvart i tio på fredagskvällen. Spelningen var långt ifrån fullsatt, men de som hade letat sig dit hade kärlek att ge. Rent akustiskt låg låtarna på en stabil ackordhylla, vilket kan ge en ganska likartad ljudbild. Å andra sidan kompades Henrik Berggren av en gråtande trumpet och en (något tunn) bakgrundssångare. När ”When We Were Winning” och ”Shoreline” betades av steg jublet. Givetvis. Detta var akustisk vemodighet när den är som bäst. ”Nu kommer min favoritlåt”, proklamerade han mot slutet av spelningen och spelade sedan ”You Bury Me”, trots att han på Way Out West-farvälet för fyra år sedan nämnde ”Work” som just favoriten. Det skiftar uppenbarligen, men vad spelar det för roll när mannen i svart och hatt stundtals fick Eldorado att sjuda av gåshud denna fredagskväll.
fuck you, strokes var det bästa på hela peace & love