Första gången Emelie Molin och Victoria Skoglund träffades var i replokalen 2002. Då spelade de tillsammans med två andra i bandet Audrey. I år debuterar de på egen hand med sagolik och drömsk musik under bandnamnet Mire Kay. Den femspåriga EP:n Fortress släpps idag och Rockfoto’s Sara Palmer passade på att ställa några frågor till duon.
När upptäckte ni att det var musik ni ville hålla på med? Har ni några sådana typiska barndomsminnen där ni står och mimar till favorithitsen?
Emelie: Jag mimade till allt! Jag växte upp med MTV i huset, då var det otroligt exotiskt och jag lärde mig mer eller mindre all min engelska tack vare den kanalen. Det var nog tack vare all pop och rock som satte sig mer på mina hornhinnor än mina öron som gjorde att jag sökte mig till Musikskolan i Uddevalla. Jag minns att jag ville lära mig att spela gitarr, mest för att det verkade coolt, men gitarrkurserna på musikskolan var fulla. Så det fick bli det instrumentet jag tyckte såg mest ut som en gitarr: ergo cello. Jag visste att jag älskade att sjunga och lyssna på musik, men mitt egna uttryck kom senare när jag tyckte att det fick vara nog med läxor och måsten. Jag upptäckte att jag kunde spela utan noter, att jag kunde lyssna på mig själv och DÅ blev det intressant, då var det JAG som sade något. Att syssla med musik, eller något kreativt, är otroligt tillfredsställande och det är med tiden jag märkt att det måste vara en naturlig del av min vardag för att jag ska må bra och trivas.
Om ni skulle få välja någon artist att samarbeta med, vem skulle det då vara? Och är detta någon som inspirerar er?
Emelie: Svår fråga. Det finns så många duktiga producenter, kompositörer och så, som man imponeras av och respekterar. Men om jag försöker föreställa mig att jobba tillsammans med någon av dem personerna så ser jag mig bara överskuggas av deras geni och jag skräms av blotta tanken på att vara i samma rum som dem.
Lyssna på Mire Kay här.
Vad lyssnar ni själva på för musik för tillfället?
Emelie: Jag lyssnar på Solanders nya skiva som släpps i maj, om och om igen och jag tror jag har en 3-4 lyssningar per dag. Fantastiskt bra, den rekommenderas varmt! Sen lyssnar jag på Mogwai’s Hardcore Will Never Die, But You Will och Vitamin String Quartet som gör stråkcovers. Jag börjar varje dag med de sistnämndas version av Explosions in the Skys ”Your Hand in Mine”. Och Magic Chairs med Efterklang kommer jag tillbaka till hela tiden – mycket bra skiva. Film- och spelmusik går varmt också. Jag spelade ett spel som heter ”Heavy Rain” nyligen och musiken där är sjukt bra och målande! Victoria instämmer på skivorna ovan men lägger även till The Shins och Mountain Man som återkommande favoriter.