The Dodos – mer gitarrcentrerade än någonsin

San Francisco-baserade The Dodos släppte fantastiska fullängdaren No Color tidigare i år. Rockfotos Ola Elleström ringde upp sångaren och gitarristen Meric Long för ett nattligt samtal kring skivan.

The Dodos började egentligen som ett soloprojekt för Meric Long, som 2005 släppte EP:n Dodo Bird där han själv spelade alla instrument. Snart därefter träffade han Logan Kroeber, en trummis med bakgrund inom hårdrocken, och The Dodos var ett faktum. Meric, som tidigare även själv spelat trummor, valde då att fokusera på gitarren. Som duo gav man ut debutalbumet Beware of The Maniacs 2006. Skivan fick i princip ingen uppmärksamhet alls. Med ett intensivt turnerande under följande år fick dock både kritiker och publik upp ögonen och öronen och med skivorna Visiter (jo, stavningen ska vara så!) från 2008 och Time To Die från 2009 har man successivt nått en större publik. Man har inte minst fått rykte om sig att vara ett riktigt bra liveband.

I mars kom den fjärde fullängdaren – No Color. Soundet känns igen från tidigare skivor. Det är rytmisk, dansant indiepop med trummor i centrum, men jämfört med tidigare är det mer gitarrcentrerat och ett aningen fylligare sound. Jag får, på telefon, tag i Meric när han och Logan befinner sig i Vancouver under sin turné som nyss inletts. Jag börjar med att fråga om han delar min tolkning av hur den nya skivan skiljer sig från deras tidigare alster.

– Jodå, det är en adekvat beskrivning. Vi hade mer tid på oss att göra den här skivan än vi haft tidigare och därför fick vi också större utrymme att jobba med ett mer aggressivt gitarrspel än innan. Vi utgår nästan alltid från trummor och akustisk gitarr, men nu fick vi gott om tid att lägga flera lager av elektrisk gitarr på låtarna vilket var nytt.

Så du menar att det egentligen inte var en plan från början utan något ni lekte fram i studion?

– Absolut. I samband med förra skivan trodde vi att det räckte att ha ett bra gitarrparti och spela in det på ett bra sätt så blir resultatet bra också. Men efterhand vi jobbade med det nu så insåg vi att för att nå den effekt vi ville behövde vi ta det ett steg längre och lägga fler lager.

Ni jobbade också med andra element ni inte använt förut, t.ex. stråkar och kvinnlig bakgrundssång på flera låtar.

– Ja, det var roligt att lägga på stråkar och ha Neko Case med på skivan. Men samtidigt tycker jag vi tagit in det på ett så pass subtilt sätt att den stora skillnaden mot tidigare ändå är att det är mer gitarr.

Bandet träffade Neko Case när The Dodos spelade förband till New Pornographers – där Neko sjunger, förra året. Lite på chans frågade man då om hon ville låna ut sin röst till några av spåren på den nya plattan. Aningen oväntat fick de omedelbart ett jakande svar.

Lyssna på The Dodos här.

Hur ser er livesättning ut i nuläget – är det bara ni två?

– Nej, vi har tagit in en gitarrist till så när vi spelar live så är det två elgitarrer och trummor. Så live vågar jag nog påstå att det är ännu mer centrerat kring gitarrer.