I höstas kom Violent Sky, Lisa Miskovskys första skiva på fyra år. Mycket är sig likt men ändå inte. Bytet av samarbetspartner från Kents Jocke Berg till Björn Yttling (Lykke Li, Peter Bjorn & John) är märkbart. De storslagna arrangemangen har ersatts med subtil, elektronisk pop. Det märks att hon har sneglat mycket åt Lykke Li, Sveriges kanske mest hypade artist för tillfället. Violent Sky låter snygg och modern men utan något som riktigt sticker ut och den tenderar att hamna i bakgrunden. Det är inte utan att man hade önskat att Lisa, som åker snowboard och spelar hockey på fritiden, hade vågat ta ut svängarna lite mer, även i sin musik.
Som väntat är det på Violent Sky som tyngdpunkten ligger när hon gör sin turnépremiär inför ett nästan fullsatt Palladium. Men det låter annorlunda. Utan den slicka produktionen och med ett ”traditionellt” kompband istället för de varma synthmattorna får de nya låtarna mer udd och lite vassare kanter. Förändringen är inte sällan är till låtarnas fördel. Det slår mig att det ryms några riktigt starka, tidlösa spår under den trendkänsliga produktionen på Violent Sky. Allra tydligast blir det kanske när ”Silver Shoes”, Lisas mest Lykke Li-flirtande ögonblick, stöps om till en vacker och avskalad, akustisk ballad.
Det är dock framför allt i de äldre numren som det hettar till, exempelvis i avslutande ”Lady Stardust”. För egen del hade jag klarat mig utan den alltför Katrina and the Waves-lika ”Alright”, men det är ett av de nummer som framkallar störst respons bland publiken. Det är inga som helst tvivel om att Lisa trivs på scenen och hon utstrålar självsäkerhet från ögonblicket hon gör entré till ”Driving one of your cars”. Mellansnacket innehåller små anekdoter om låtarnas tillkomst. Hon berättar om sin tid i Umeå och om när hon träffade Bryan Ferry för några dagar sedan. Och, trots att Palladium nästan är fullsatt, får hon det att låta som om hon anförtror oss sina hemligheter.
Intima Palladium är helt rätt lokal för Lisa Miskovsky och hennes kompmusiker. Jag önskar bara att hon kunde se över sina prioriteringar och ägna mer tid åt att spela live (och mindre tid åt att medverka i tveksamma TV-program). För det är på scenen hon kommer till sin fulla rätt.
