J Mascis – Dinosaur Jr’s egen Gandalf – är aktuell med ett utsökt akustiskt soloalbum med namnet Several Shades of Why. Rockfotos Fredrik Asplund slog en signal till sin gamle hjälte.
Hur kom det sig att du valde att spela in din första soloskiva någonsin precis efter att ha turnerat med ett återförenat Dinosaur Jr?
– Jag funderade på att göra det redan innan Dinosaur Jr återförenades och har mest väntat på ett lämpligt tillfälle.
Är det här nya låtar som du skrev för soloskivan, eller är de äldre låtar som var menade för Dinosaur Jr?
– Ett par av låtarna skrev jag innan återföreningen, men de allra flesta är nya. Vissa av låtarna som jag hade tänkt skulle hamna på soloskivan blev i stället till Dinosaur Jr-låtar på Beyond, den första skivan efter återföreningen.
Skulle du säga att processen att skriva låtar för den här skivan kändes annorlunda än när du skriver för Dinosaur Jr?
– Ja, när jag skriver för bandet så tänker jag på vad de andra medlemmarna ska spela. Med soloskivan var det annorlunda för nu behövde jag bara tänka på mig själv.
Berätta lite om inspelningsprocessen.
– Jag spelade in allt i min studio som jag har hemma. Jag började helt ensam, och sen la jag på dem andras delar. Vissa av de andra spelade in hos sig och skickade hit sina grejer.
Ja, du samarbetar med en hel del intressanta personer på skivan. Hur kommer det sig?
– Jag visste att jag inte ville göra allt själv. Jag har alltid gillat Ben Bridwells, sångaren i Band of Horses, röst. Sophie Trudeau från Godspeed You! Black Emperor förvånade mig verkligen med sina bidrag på fiol. De fungerade väldigt bra.
Var de en del av låtskrivandet? Hur bidrog de?
– Nej, de la på sina delar på mina låtar. Man kan säga att de bidrog med atmosfär. Ibland var det verkligen överraskande hur stor skillnad det blev på låtarna.
Har du spelat något av det här materialet live än?
– Nej, inte än. Nästa vecka ska jag spela en soloshow i New York. Sen ska jag åka på en tvåmånaders turné med Kurt Vile och Pall Jenkins från Black Heart Procession.
Du har varit ju med ett tag – vad tycker du om musikindustrin nu för tiden?
– Skivförsäljningen har ju gått ner, men överlag är det mesta sig likt. Med internet blir det svårare att ta betalt för musik, men samtidigt är det lättare för nya band att spela in billigt och att sprida sina låtar nu. Det är relativt lätt att hitta mycket bra musik.
Hur tror du att det kommer att gå för skivbutikerna?
– Förhoppningsvis kommer de att klara sig. Nu säljer vinylskivor lika mycket som CD-skivor här i USA. Det är positivt för jag älskar vinyl! CD-skivor var verkligen en dålig idé.
Tror du att ett ungt Dinosaur Jr hade klarat sig bättre eller sämre i dagens klimat?
– På åttiotalet var vi så dedikerade till den lilla musikscenen som vi var en del av. Det fanns ett nätverk av likasinnade människor i band och på små indiebolag. Vi ville mest bara få turnera på den tiden och hade ingen tanke på att ett större skivbolag skulle vara intresserade av oss. Jag vet inte om vi hade orkat hålla på i dagens klimat när det finns så många artister utan en tydlig ”scen” på det sättet. Senare fick vi bekymmer med att vi inte fick betalt av de mindre bolagen som SST och Homestead och majorbolagen kunde dessutom erbjuda bättre distribution. Vi ville kunna nå ut med vår musik till fler människor runt om i världen. Allting blev lättare när vi väl signade med ett stort bolag och vi tvingades aldrig kompromissa med våra musikaliska idéer.
Hur känns det att spela så gammalt material som låtar från You’re Living All Over Me (1987) och Bug (1988) nu för tiden?
– Det är kul. Vi kan det materialet utantill, så det är ganska enkelt att spela.
Kommer du fortsätta att köra Dinosaur Jr tillsammans med Lou och Murph?
– Det är möjligt. Vi har pratat lite om att skriva nytt material tillsammans nästa år.
Har du planer på att fortsätta på det akustiska spåret?
– Jag vet inte. Det ska bli väldigt intressant att se hur folk reagerar på den här skivan. Förhoppningsvis är det inte bara Dinosaur Jr-fans som gillar den.
Jag såg Dinosaur Jr spela i Stockholm i somras med Built to Spill som förband. Hur var den turnén?
– Riktigt bra! Jag minns att jag cyklade runt i Stockholm och nästan tappade bort mig. Lyckligtvis kom jag tillbaka i tid till spelningen. Sverige har världens bästa gitarr- och trumaffärer! Jag hittar alltid coola grejer i dem. I USA säljs musikprylar mest på nätet nu och det går sämre för musikaffärerna än för skivbutikerna. Det känns helt enkelt bra att vara i Sverige. Det verkar som en bra plats att bo på.
Vi har det dock jäkligt kallt och mörkt i flera månader om året.
– Det har jag inget emot. Jag gillar vintern och åker själv skidor. Här är det en trend att fler och fler unga börjar åka skidor igen. Jag tror att de rebellerar mot sina snowboardåkande föräldrar.
