– Det har varit ett par incidenter där saker och ting har gått överstyr, säger han lågt innan han tar en klunk.
Som vadå?
– Du vet, incidenter bara när det blivit lite…intensivt. Vi har haft upplevelser med fans som gränsat till det besatta. Det är smickrande på ett sätt, men väldigt konstigt på ett annat.
Låtarna på Congratulations har sagts handla om vitt skilda saker, från drogtrippar och skuldkänslor över kändisskapet till världsläget och ekonomi. Ben skrattar bort det mesta av tolkningarna och skämtar om att albumet låter pessimistisk för att kollegan och textförfattaren Andrew VanWyngarden är ”en extremt mörk person”. Samtidigt påpekar han att verkliga livet sällan är så hopplöst som det ibland framstår på plattorna. Men att ha världens ögon på sig har i alla fall satt sina spår på MGMT:s arbetsmetoder.
– Det har blivit svårare när så många människor uppmärksammar oss. När vi började gjorde vi inte det här för någon och ingen brydde sig om oss. Nu måste man ignorera mycket av den uppmärksamhet vi får för att kunna arbeta i lugn och ro och ibland är det svårt. Men det handlar inte om press, snarare om ökad självmedvetenhet.
Ångrar du någonsin att du blev involverad i musikbranschen?
– Ja. Ibland tänker jag på hur omöjligt det egentligen är att gå tillbaka från det här. På ett sätt har du redan gjort något som inte går att ta tillbaka. Vissa åsikter om vårt band kommer inte ens från oss eller något vi har gjort. De kommer från människor som säger saker om oss som inte nödvändigtvis är sanna. Det känns galet att se hur historia skrivs ner och dokumenteras. Vi har varit med om det här i två år och varit riktigt naiva och försökt komma på hur vi ska hantera det. Saker hände nog lite snabbare än vi kunnat handskas med antar jag.
Matt rycker på axlarna.
– Men när man börjar spela ett instrument, planerar man inte för två år längre fram i tiden och tänker ”jag kanske inte ska spela piano för att jag kommer vara tvungen att handskas med en massa andra saker som jag inte tycker om”.
– MGMT fortsätter leva för att vi helt enkelt tänker: varför inte? säger Ben.
