El Guincho: Debaser Malmö, 12 februari

Pablo Diaz-Reixa, född på Gran Canaria men sedan flera år bosatt i Barcelona, har under sitt alias El Guincho blivit en större internationell angelägenhet med sitt senaste album Pop Negro från i höstas. Influenser från klassisk balearica och sydamerikansk exotica blandas med experimentella grepp och talrika samplingar där resultatet blir till hypermodern, elektronisk dansmusik med den iberiska prägeln bibehållen.

Live är El Guincho en trio där Pablo själv står för elektronik och sång, medan en gitarrist och en basist flankerar honom. Spelningen börjar lovande med ett långt, i intensitet efterhand ökande intro som till slut exploderar. Men efter en lovande inledning tappar spelningen efter ett tag tempo. Även om samplingarna fyller ut bra och motverkar att musiken blir lättviktig, kan jag inte komma från känslan av att det blir långdraget och att musiken stundtals känns loungeaktig. Kanske handlar det delvis om estetik då showen är minimal med de tre medlemmarna helt stationära på sina platser. Men svängarna tas inte ut i musiken heller – det är tekniskt skickligt, rytmiskt och lättillgängligt, men utan infall och utsvävningar även om nyanserna förändras efterhand. De som är här för att dansa är garanterat mer än nöjda, men som konsertupplevelse känns det efterhand aningen tråkigt. Jag tänker upprepade gånger på hur mycket en skicklig livetrummis skulle kunna tillföra bandet.

Lyssna på El Guinco här.

Efter att ha avslutat ordinarie set med singelhiten ”Bombay” låter ett välfyllt Debaser El Guincho göra extranummer och gott så. Mönstret bryts igen och kvällens mesta upptempolåtar avslutar spelningen. Detta ger effekt i det publikhav som efterhand mer och mer övergår till att bli dansgolv. Och det är sannolikt det enda som El Guincho är ute efter. Dessutom är säkert den efterföljande DJ:n tacksam för att dansgolvet redan kokar när han börjar sitt jobb.