Novembers sista dag är här och det har blivit dags att blicka tillbaka på den månad som gått genom ett gäng snabbrecensioner av plattor som släppts.
Vulkano – Peach Punch
POP Cissi Efraimsson och Lisa Pyks tredje platta i ordningen är den poppigaste och om en så vill – hittigaste – hittills. Detta utan att bli polerad eller alldeles för listvänlig. Vulkano har fortfarande kvar sin lite punkiga attityd även om den är av lyxigare karaktär. I bland kan en sakna variation i tempo och låtstruktur, men på det stora hela är Peach Punch en väl godkänd skiva som lär spelas på en och annan förfest framöver – gärna i kombination med någon sötsliskig drink. 7/10
Matti Bye – This Forgotten Land
FILMMUSIK Matti Bye ligger bakom årets kanske mest lugnande skiva. Glöm yoga- och mindfulness-spellistorna på Spotify, det här är den enda meditationsmusiken du behöver denna höst och vinter. Klaviaturmästaren bjuder på en trettiofyra minuter lång njutning; ett soundtrack till de vackraste av drömmar. 8/10
Sleigh Bells – Kid Kruschev
NOISEPOP Tyvärr är det nog så att Sleigh Bells bäst före datum har gått ut. För även om noisepopduon med sina senaste släpp lyckats leverera en och annan pärla var det ett bra tag sedan helheten var speciellt lyckad. Senaste minialbumet Kid Kruschev är inget undantag. Det högljudda sound som en gång i tiden var relevant och spännande känns i dag mest bara tjatigt. Nästan så att man vill be dem skruva ner volymen något så att popmelodierna får mer utrymme. De är nämligen ofta helgjutna. 4/10
Sumie – Lost In Light
SINGER/SONGWRITER Sumie Nagano är säkert trött på att bli refererad till som Little Dragon-Yukimis syster vid det här laget och det är egentligen en detalj som inte säger det minsta om hennes musik. Den Bella Union-signade singer/songwritern rör sig i stilla mak över nio låtar. Det är på många sätt bedårande men de verkligt starka spåren saknas och Lost In Light når inte riktigt samma höjder som debutplattan från 2013 gjorde. 6/10
BC Unidos – Bicycle EP
POP Det är inte första gången Markus Krunegård lägger solokarriären åt sidan och satsar på ett nytt samarbete. Denna gång bildar han duo tillsammans med stjärnproducenten och kompisen Patrik Berger och bjuder in världskända artister som Charli XCX, Carly Rae Jepsen, Santigold samt Shungudzo till sitt projekt. Men trots det starka teamet bakom överraskar debut-EP:n inte med några hits och låter inte större än en sommardoftande samlingsskiva inspelad under avslappnade dagar på något musikkollo. Härligt att lyssna på en gång, men inget som fastnar. 5/10
TOUTS – Lit EP
PUNK Brittiska TOUTS för vidare arvet från klassiska punkband som Stiff Little Fingers och The Jam. Inledande “Bombscare” är en punkdänga av klassiskt snitt, fylld av energi och vrede. Låtarna som följer håller sig till samma mall. Ett av många bevis på att den brittiska punken lever och frodas. 7/10
Talib Kweli – Radio Silence
HIPHOP Talib Kweli har släppt några stora hiphop-klassiker och räknas även till en av de bästa rapparna på East Coast-scenen. Därför blir förväntningarna kanske lite högre när en ny platta vankas. Radio Silence får ta konsekvenserna av detta. Det är en platta med klassiska storbandssamplingar som inte får några ögonbryn att höjas. Få låtar sticker ut men skivan räddas något av nya talanger som BJ The Chicago Kid och Anderson.Paak. 5/10
Wulfband – Revolter
SYNTH Sveriges mest hemliga EBM-duo Wulfband stompar vidare genom bekant adrenalinförbrännande Nitzer Ebb-mark. Något jämnare men utan lika höga toppar som den redan klassiska självbetitlade debuten. 7/10
Charlotte Gainsbourg – Rest
DISCO/SYNTHPOP Charlotte Gainsbourgs retropop har rötterna i åttiotalets europeiska synth, new wave och disco. Stundtals perfekt musik uppbyggd kring kalla syntar, lätt pumpande beats och sval sång på franska. 8/10
Autobahn – Moral Crossing
POSTPUNK Brittiska Autobahn gör postpunk i samma skola som band som Eagulls, Holograms och Protomartyr. Även om denna uppföljare inte riktigt når upp till samma nivå som debutalbumet – kanske för att lite av nerven är borta – så finns här gott om starka låtar. 6/10
Empathy Test – Safe From Harm / Losing Touch
SYNTHPOP Brittiska Empathy Test gjorde en Use Your Illusion och släppte sina två första fullängdsalbum på samma dag. Safe From Harm och Losing Touch är en mycket imponerande dubbelmacka med flera av 10-talets allra vackraste melankoliska synthpopballader. 9/10
Jaden Smith – SYRE
HIPHOP Förmodligen årets mesta chockplatta. Jaden Smith visar en otrolig musikalisk utveckling från förra skivan CTV2. Smith har blandat hiphop, poesi och historieberättande som förenas i SYRE. Han står på egna ben och behöver inte bjuda in gästartister (även om det finns med två) för att göra den intressant. Plattan är mycket välarbetad och genomtänkt. Bör inte missas! 7/10
1921 – In My Veins
ELEKTRONISKT David Åhlén och Andreas Eklöf i duon 1921 lånar det absolut bästa från åttiotalets synt och mixar det med det allra ljuvligaste från samtidens elektronika. 10 hymner som doftar lika mycket av Jon & Vangelis som av Bon Ivers mer experimentella utflykter och modern konstmusik bildar en alldeles bedårande vacker enhet. 8/10
Morrissey – Low in High School
POP Det är länge sedan Steven Patrick Morrissey iklädde sig rollen som androgyn indiepopdandy och nya skivan Low in High School är ytterligare ett steg bort från det som gjorde engelsmannen älskad och beundrad över stora delar av världen. Öppningsspårets tunga glamrock är exempelvis inte särkilt spännande, men fina “I Wish You Lonely” övertygar och visar att upphovsmannen kan skriva bra låtar 2017. 5/10
