L.A. Witch – L.A. Witch

la witch

L.A. Witch:s debutalbum är ett steg framåt från bandets tidiga släpp. Bandet har spetsat till sitt sound och låtarna känns mer genomarbetade. Det är mindre skitigt och mer poppigt, men samtidigt har bandet behållit sin tyngd.

Precis som sina kamrater i den amerikanska psych/garagescenen ägnar sig L.A. Witch helhjärtat åt att plundra sextio- och sjuttiotalets musikskatt. Här finns musikaliska referenser till allt från gullig girlgroup-pop till skramlig protpunk till flummig psykedelisk rock. Framförallt låter det modernt – det låter väldigt mycket som det kluster av band som samlats kring skivbolag som Burger Records, Suicide Squeeze och Lolipop. Jag tänker framförallt på band som La Luz, Death Valley Girls, Shannon And The Clams och The Shivas.

Det här är en skiva utan några egentliga utsvävningar där varje spår låter ungefär som de andra spåren. Den här stilrena approachen passar bandet bra och gör att skivan låter extremt koncentrerad. Men kanske gör det också att här saknas låtar som har det där extra, som verkligen lyfter skivan. Här finns många bra låtar men inga som känns så där helt perfekta, inga som jag kommer spela på repeat tills jag kan dem utantill. Det kanske är ett väl högt krav att ha, men i en musikvärld där det släpps sjuka mängder bra musik räcker det inte med att vara bra, man måste vara bra mycket bättre än så.

[Suicide Squeeze, 8 september]

7