HYMN arrangerar tre förfester med Festival del Mar Asperö

M

Årets upplaga av Festival del Mar Asperö äger rum den 28-29 juli, när sommaren fortfarande står i zenit och festnätterna avlöser varandra. En avstickare till Göteborgs södra skärgård känns som det perfekta valet. På Asperö väntar bland annat Mattias Alkberg/Södra Sverige, Twin Pigs och Pascal.

I år utökas dock festtillfällena med tre förfester, där HYMN och Festival del Mar går samman för att piska upp stämningen ordentligt.

Den första kvällen äger rum på Debaser i Stockholm den 21 april, den andra festen hålls på Grand Öl&Mat i Malmö den 10 juni och den sista omgången går av stapeln på Folk i Göteborg den 27 juli. På scen står följande band:

STOCKHOLM (21 april)

Then Comes Silence

Sveriges ambassadörer för bullrande postpunk är en brutal frigörelse där mörkret som sparkas runt kickar in oemotståndlig energi med drivande rytmer och starka melodier. Ljudbilden är intensiv, massiv och klaustrofobisk. Goth, psykedelia och postpunk i symbios. Then Comes Slence har turnerat flitigt, bl.a. i Tyskland, och byggt upp ett rykte som ett intensivt liveband. En ny skiva, den fjärde i ordningen, kommer under hösten 2017.

NEJ

Fyra år efter att de ursprungliga inspelningarna inleddes släpptes NEJ sitt självbetitlade debutalbum våren 2016. Den brutala produktionen möttes av fina recensioner av en överraskad kritikerkår. De flesta höjde dock ett varningens finger – NEJ är inte musik för de som vill glömma vardagen, NEJ är inte ett soundtrack, snarare en hyllning till de som kämpar med oddsen mot sig. NEJ rör sig bortom genrer, men svärta, svång och och svårigheter är ständigt närvarande komponenter i den eviga kampen att försöka få kontakt med de ursprungliga krafter vi alla kan ana men få kan definiera.

Call Cat

Call Cat är barbiepunkbandet som vill sprida fest, bubbel och rosa trubbel. Med deras unika karaktärer och medryckande melodier vill de ta över världen. Hittills har de släppt två klockrena singlar (”Bearded Burden” och ”Pink Lemonade Babe”) och samma dag som Debaser-giget är kommer äntligen debutalbumet.

Patrik Wennberg

2015 släppte Patrik Wennberg debuten All My Friends Are Superheroes – ett album lika mästerligt som Andrew Kaufman-boken som det lånat titeln från. Nu är Wennberg aktuell med den kommande plattan High. Sedan debuten har ljudbilden förfinats, men den spruckna DIY-estetiken är fortfarande närvarande och skivans fem spår – inspelade i ögonblicket – har fulländats av Anders Lagerfors (Pale Honey).

MALMÖ (10 juni)

Terra

Det var många som höjde Göteborgsbaserade Terras debutalbum Terrarism till skyarna i samband med släppet i maj förra året. ”Som ett möte mellan Håkan Hellström och Hüsker Dü” skrev Göteborgsposten – en träffande beskrivning. Terra tar det bästa från 80-, 90- och 00-talets indierock men adderar också en näve punkattityd. Terras sångare och låtskrivare Karl Sundström låter hälsa att bandet är i studion och att det förhoppningsvis dyker upp en singel under året.

Ragata

Ragata är ett grymt new wave/punk-band från Malmö som måste ses och upplevas! I högt melodiskt tempo levererar de självutlämnande och personliga texter. Med självklarhet, pondus och kärlek ger Ragata överheten en käftsmäll. Nyligen kom en mycket bra trespårig debutsingel.

GÖTEBORG (27 juli)

Franska Trion

Franska Trion är ett av Göteborgs mest uppskattade band och deras spelningar lockar alltid mycket folk. I centrum hittas Matti Ollikainen – syns bland annat i Avantgardets liveband – vars personlighet ger musiken udden som särskiljer dem från övriga jazzpopkonstellationer. Bandets senaste skiva släpptes 2015 och heter Som ett spjut genom dagarna.

FLAWS

Bakom artistnamnet FLAWS hittas Göteborgsbaserade Anton Alvin, vars aktuella och andra singel ”Prove Me (wrong)” mixar vemod med dansanta poptoner. Låten premiärspelades på P3 och sedan dess fått spridning långt utanför Sveriges gränser. Framtiden tillhör FLAWS. Närmast i tiden ligger det tredje smakprovet.


Här följer en sammanfattning av de bokningar som Festival del Mar presenterat inför årets upplaga. Fler bokningar släpps löpande fram till juli, men redan på fredag presenteras ett renodlat Gbg-släpp.

Mattias Alkberg/Södra Sverige

Södra Sverige tar färjan till Asperö med anarkism i bakfickorna.

Wikipedia unnar Mattias Alkberg åtta rader. Åtta rader för en av Sveriges mest framstående musiker och poeter. Det är skandal. Sedan The Bear Quartets debutalbum Penny Century – släpptes 1992 – har Luleåsonen gett ut 25 album. Addera 26 EP-skivor och sju diktsamlingar. Hisnande läsning.

Alkberg debuterade under moderatledaren Carl Bildts regeringstid och sedan starten har de politiska käftsmällarna avlöst varandra och aktuella punkprojektet Södra Sverige formas av knutna nävar och hårda ord. Singeln ”Nöff nöff” från 2014 satte de Nya Moderaterna under press och enligt upphovsmannen själv gjorde låten så att partiet förlorade valet samma år.

Under 2017 har Reinfeldts efterträdare Anna Kinberg Batra öppnat stora famnen för Jimmie Åkesson och denna kärleksaffär föregår Södra Sveriges kommande och andra album Rak kant (19 maj). Skivan följer upp 2014 års självbetitlade debutalbum.

Södra Sverige kommer till Festival Del Mar för att banka vett i samhällsklimatet och med förra årets EP Punkkungen i färskt minne, blir det med största sannolikhet en av årets stora livehändelser. Alkberg beskriver EP:n som ”Kul för hela familjen. Om hela familjen gillar att poga och skrika argt och glatt så hela jävla samhällskroppen skakar i sitt ruttna fundament”. Vi välkomnar bandet med stor förväntan.

Alkberg är dock oberäknelig, så det går inte att förutse spelningens karaktär. Den som lever får se. På scen utgörs Södra Sverige av Mattias Alkberg, Henrik Palm, Frans Johansson och Anton Nyström.

Pascal

I samband med förra årets Way Out West skapade Pascal stora rubriker; bandets urladdning satte Nefertiti i gungning och ingen visste om den anrika jazzklubben skulle klara påfrestningarna. I juli 2017 utsätts Göteborgs södra skärgård för samma krafter. Isak Sundström, Manuela De Gouveia och Mimmi Skog kommer att imponera med sin blotta närvaro och det lovar gott att medlemmarna befinner sig i studion.

Twin Pigs

Gör dig redo för kaos, festivalbesökare! Stockholmsbandet Twin Pigs – medlemmar från Tiger Bell, Gamla Pengar, Inkvisitionen, Alarma Man och Besserbitch – ger få tillfällen till återhämtning och förra årets debutalbum Chaos, Baby! knockar med 100% punkrock. Låtarna är korta, effektiva och ger blodsmak i munnen. Canan Rosén, Erik Melin och Klara Persson delar på sången, där samtliga piskar upp en stämning som får jorden att snurra snabbare. Det är både brutalt, medryckande. Det går inte att stå still och musiken får en att vilja stagediva. Rekommenderar alla att göra detta inför en publik.

Anti Pony

Stockholmsduon Anti Pony – bestående av Sanna Colling och Alexander Pierre – skapar skimrande poplåtar, där dröm och verklighet smälter samman. Produktionen nyanseras av texternas sorgsna och vemodiga karaktär – vardagen är inte särskilt långt borta. Aktuella debut-EP:n Alexander fångar ett brett känsloregister och bitterljuva singeln ”Broken Dreams” sätter tonen.

The Underground Youth

Manchesterbaserade The Underground Youth är framme vid sitt åttonde album What Kind Of Dystopian Hellhole Is This? – skivan presenterades genom postpunkiga och 80-talsinfluerade singeln ”Alice”. Inramningen är tidlös och vänner av School ’94 och Westkust borde lyssna extra noga. Sångaren Craig Dyer är en mix av Jason Pierce och Jim Reid. Det är dags för bandets stora genombrott.

Projektet startade som ett sovrumsprojekt 2008 och därifrån påbörjades en resa som tog Dyer över stora delar av Europa, för att signas av Fuzz Club Records och slutligen formades dagens liveband (tidigare festivalspelningar har hyllats av en enig kritikerkår). På scen utgörs The Underground Youth av Craig Dyer (sång och gitarr), Olya Dyer (trummor), Max James (bas) och Mark Vernon (gitarr).

Ill Wicker

Ill Wicker fångar samma tonläge som Fairport Convention eller Comus (legendariska brittiska folkpopband). Aktuella albumet Untamed står utanför tid och rum; den fantasieggande produktionen – starkt präglad av stämsång – får bandets musik att leva sitt eget liv, fri från kommersialism och andra moderna distraktioner. Musiken skapar bilder av höglänta kalkstensklippor, med vindlande utsikt över Atlanten. Ljudbilden är varm och inbjudande, samtidigt förförisk och hemlighetsfull. Och det råder ingen tvekan om att medlemmarna har stor respekt för proggbandet Kebnekajse.