Kaki King och om att fynda i sin egen skivsamling

Foto: Maria Aufmuth

Foto: Maria Aufmuth

Det har genom åren hänt att jag har lyssnat på en artist under en period, ställt in skivan eller skivorna bland de andra och sedan glömt bort både plattor och artist.

På samma sätt kan det vara med en ny skiva som jag har köpt, lyssnat på några gånger och upptäckt att den inte alls motsvarar förväntningarna jag hade. Därefter har jag ställt in den i skivhyllan men efter en tid upptäcker jag den igen och då låter den helt plötsligt fantastiskt.

Känner du igen det? Kanske, kanske inte? Musikens förmåga att påverka mig just där och då är ibland inte helt lätt att förutse.

Eftersom jag inte bygger upp enorma samlingar av skivor som jag inte hinner lyssna på, utan gallrar någorlunda regelbundet, så upptäcker jag artister och skivor igen i samband med den brutalt hårda rensningen som helt enkelt handlar om skivans existens i mitt hem. Ska den få vara kvar eller ska den lämnas till någon skivaffär så att någon annan kan hitta den, köpa den och lyssna på den när jag själv ändå inte kommer att göra det? Jag har oerhört sällan saknat en skiva som jag har gjort mig av med på det sättet så systemet funkar för mig, men det gäller så klart att välja rätt – gallringsprocessen måste ske med noggrannhet.

16463058_10154305784134499_1581450956446693375_o

En artist som har klarat gallringen flera gånger och som jag även nästan hade glömt bort ska jag berätta om nu. Om jag minns rätt så tar vi oss tillbaka till januari 2010. Min vän Ola tipsade om en amerikansk artist som skulle spela på Pustervik i mars samma år. Hon heter Kaki King och hon hade då hunnit släppa några plattor, uppträtt i någon TV-show i USA och även spelat med Foo Fighters, som hon annars inte har mycket gemensamt med, under en av deras turnéer. Det var det enda jag visste om henne innan spelningen på Pustervik.

Kaki King är en oerhört begåvad gitarrist och jag fastnade nästan omgående för hennes, i mina öron, väldigt egna musik. De snygga poplåtarna med vacker sång och med influenser från andra genrer blandas med spännande instrumentala låtar.

Jag lyssnade på Dreaming Of Revenge (2008) under den vintern och under våren släpptes Junior som jag också lyssnade på. Men, som i så många andra fall, ställde jag in plattorna bland de andra och glömde långsamt bort både dem och artisten.

Under hösten 2016 var det dags för ännu en gallring och då hittade jag dessa båda skivor igen och funderade på att göra mig av med dem, men så mindes jag tillbaka till den där marskvällen på Pustervik, startade Junior och blev väldigt glad. Plattan var exakt lika bra nu som då och jag lyssnade på den om och om igen och alternerade med Dreaming Of Revenge. Samtidigt kunde jag inte sluta undra varför jag inte har påmints om Kaki King under alla dessa år. Slutade hon spela eller hände det henne något?

Jag började googla och fick snabbt svar att hon fortfarande arbetar med musik. Efter Junior har hon släppt flera plattor, men dessa är i stort sett uteslutande instrumentala och den lilla popådran är inte längre lika tydlig. Hon turnerade i Europa under hösten 2016 men, om jag förstod rätt, så har hon inte spelat i Sverige efter mars 2010.

Det var, för att vara exakt, den 31 mars 2010. Jag skulle gå till Pustervik och se Kaki King och så var det ytterligare ett nytt svenskt band som jag hade hört namnet på som skulle spela, men jag hade ingen större koll på dem egentligen. Jag har för mig att det var en söndag. Spelningarna ägde på den tiden rum på ovanvåningen och scenen stod längst ned till höger. Det var ganska mycket folk och jag blev glad över att Kaki King var så pass känd så att hon ändå fick folk att lämna sina hem en kväll som denna. Det trodde jag nog egentligen inte.

Mer förvånad blev jag när Kaki King kom in som första artist, men jag tänkte inte så mycket mer på det utan fastnade i spelningen, som jag ofta gör, lät musiken omfamna mig och just den stunden fick alla andra tankar vila en stund. När Kaki King var klar så var det dags för det svenska bandet som visade sig vara en duo med två unga systrar som kallade sig First Aid Kit, men det är en helt annan historia.