Så välförtjänt att Looptroop valdes in i Hall of Fame

Foto: Andreas Carlsson/Rockfoto

Foto: Andreas Carlsson/Rockfoto

Ametist Azordegan, före detta programledare för radioprogrammet En kärleksattack på svensk hiphop, har under fyra år suttit i juryn för Swedish Music Hall of Fame, och varje år har hon pushat för att Looptroop Rockers ska diskuteras för att väljas in. Nu är de äntligen där.

Jag började intressera mig för svensk hiphop under slutet av 90-talet – det var svårt att undvika att genren då höll på att slå igenom på riktigt. Med Redline Records i spetsen fanns det en uppsjö av artister som ville ut och bli stora samtidigt. Det var några som lyckades stanna kvar i rampljuset, men de allra flesta försvann och släppte aldrig mer än en eller ett par skivor.

Men sen finns det akter som har slitit hårt i skymundan redan från början. Looptroop Rockers är ett av de band som jobbat allra hårdast och de har alltid gjort det på sina egna villkor. Från de första släppen på kassetter och vinyler under 90-talet till idag när de är ett erkänt band på den svenska musikscenen.

Looptroops första fullängdare släpptes år 2000 på Burning Heart Records – ett bolag som sedan tidigare varit erkänt som ett punkbolag. Det befäster punkattityden som Looptroop Rockers har haft mot etablissemang och politik samt stoltheten i att göra saker och ting själva, redan från början.

Men det är inte bara det som gör dem till ett fantastiskt band. Det är också produktiviteten. Utöver att de släppt skivor tillsammans som Looptroop finner vi i diskografin soloskivor från geniet DJ Embee, Embees samarbete med Cos.M.I.C i formationen Casual Brothers, soloskivor från Promoe, Promoes samarbeten med de flesta storheter inom svensk hiphop, Supremes gästinhopp på oräkneliga skivor. Som trupp har de dessutom gjort skivor på både svenska och engelska. Det tar liksom aldrig slut.

Looptroop Rockers har aldrig slutat ifrågasätta, aldrig slutat jobba hårt, aldrig slutat förnya sig själva, aldrig upprepat sig själv och ständigt gått framåt. Det finns låtar som musikmässigt inte ens kan klassas som hiphop där de kommer undan med att lägga rap över, och det bara faller på plats. Jag visste inte att det ens existerade en graffitikultur i Sverige förrän Lootroop berättade för mig att det fanns en. De fortsätter vara ett politiskt band och vågar ta i de allra hetaste av potatisar . De viker sig aldrig för att anpassa sig till en genre som (tyvärr måste det erkännas) ofta kört ner sig rätt hårt i att ha ett givet koncept och köra på det som redan existerar.

Hade jag flera hattar skulle jag plocka av dem. En efter en tills jag till slut skulle bli tvungen att slita av mig mitt eget hår. Ett band jag beundrat för deras ihärdighet, kärlek till fansen och deras ständiga hårt jobbande attityd har valts in. Grattis Looptroop Rockers. Det är extremt välförtjänt.